Snacka Sunt erbjuder föreläsningar, workshops, företagsarrangemang, 1:1 coaching och vänder sig till alla som vill upptäcka sin utvecklingspotential i kommunikation genom den muntliga framställningen i retoriken.
Rösten är kroppens allra viktigaste verktyg för kommunikation. Instrumentet som alla spelar är det mest uttrycksfulla, unika och kraftfulla som finns.
David Sennerstrand röstcoach Stockholm
Röstträning gör att du lättare når ut
Att kunna kontrollera sin röst bidrar till ett starkare självförtroende och att man lättare når fram till sina åhörare, inte minst när man talar inför en större grupp. För att förbättra sin röstkvalité, förebygga röstproblem och få tillgång till sin fulla röstkapacitet behöver man utveckla sin röstteknik.
En stor pusselbit i röstcoachning är att medvetandegöra hur vi andas. Genom en förbättrad andning följer mängder av vinster, förutom de röstliga, med på köpet. Det rör sig bland annat om: hälsa, energi och emotionell stabilitet.
Yrkesgrupper med stort behov av röstträning
Att träna röst- och andning är motiverat på så många sätt för de flesta, och har en stark koppling till alla yrken som kräver att man mer eller mindre använder sin röst. Här följer några exempel på yrkesgrupper där behovet av röstcoaching är extra stort:
Företagsledare, rektorer, politiker, instruktörer, programledare, lärare, förskollärare, presentatörer, säljare, präster/pastorer, konsulter, tolkar, skådespelare, utbildare samt personer som jobbar på support och kundcenter(särskilt per telefon).
Några intressanta länkar om du vill fördjupa dig i röstens betydelse vid kommunikation:
Lugna nervsystemet och minska adrenalinpåslaget genom Box Breathing – att ”andas i fyrkant”.
Gör så här
Andas in i fyra sekunder, håll andan i fyra sekunder, andas ut i fyra sekunder och håll andan i fyra sekunder igen. Upprepa några gånger.
Välj ett antal sekunder som känns bra för dig – jag brukar köra på fyra, men du kan till exempel minska ner till tre eller öka till fem. Det här är en rutin jag gör inför många föreställningar och föreläsningar för att komma ner i varv om jag är nervös.
När du blir nervös tenderar du att hyperventilera, vilket leder till ett överskott av syre i blodet. Den här andningstekniken hjälper till att balansera syrenivåerna och hindrar kroppen från att trigga adrenalinpåslaget. Effekten är omedelbar.
Använd videon för vägledning! 😊✌️ Blå Jungfrun i bakgrunden.
Svenskan är ett dynamiskt språk som inbjuder till att röra sig tonmässigt upp och ner i nära på var och varannan stavelse. Jämför till exempel med engelska genom att säga:
“Queen Street”
Hur låter ordet rent melodiskt?
Sjung rytmen och tonerna i Queen Street på: Na-Na.
Ganska entonigt va?
Hur låter samma ord fast på svenska?
”Drottninggatan”
Säg rytmen, stavelserna och tonerna i ordet på: ”Na-na-na-na”.
Jag gissar att du byter ton på alla av de fyra stavelserna ordet innehåller på svenska. På engelska stannar du troligtvis på samma ton på bägge stavelser.
Många utlänningar tycker att svenska låter som sång. Det beror på att vi växlar tonhöjd så tätt i vårt prat.
Därför är det extra viktigt i just svenskan att ha lite koll på hur vi påverkar människor runt omkring oss med vårt ”sjungande”.
Sorgligt med tonfall
I musik uttrycker man bland annat: sorg, energilöshet och hopplöshet genom fallande toner.
Samma gäller även i talet. Prova genom att säga följande mening med fallande toner några gånger. Som att du tonmässigt går nerför en trappa:
Låter det kanske inte som att du är jätteglad för din vunna miljon när du avslutar på botten. Kanske har du redan cash så det räcker och blir över. Eller så har du mycket att vinna på att bli medveten om hur du använder toner i ditt tal.
Lyssna på ditt inspelade mobilsvar. Avslutar du det med en ton i botten? Då sänder du ut mer depp än pepp till den som lyssnar.
Pondus med tonfall när du trycker till sista ordet
Genom att betona sista ordet eller stavelsen, samtidigt som du går ner i melodin, innan pausen ökar din pondus. Prova att först säga meningen med uppåtgående ton på sista ordet i meningen:
“Jag har gett allt för mitt lag!”
På det sättet kommer meningen att antingen låta som en fråga eller som att du är glad, beroende på små nyanser i röst i de olika varianterna.
Prova att säga samma mening men låt rösten gå ner på sista ordet, men utan att betona det.
“Jag har gett allt för mitt lag!”
Prova nu att betona sista ordet samtidigt med en låg ton på sista ordet.
“Jag har gett allt för mitt lag!”
Små skillnader som får helt olika innebörder.
Lycklig med stigande toner
Gör tvärtom, börja längst ner i rutan, och säg:
Nu låter det som att du faktiskt ser fram emot semestern. Eller vad tycker du själv? Prova några andra korta meningar. Jämför stigande med fallande toner.
När du avslutar uppåt ger du energi men också vice versa när du avslutar nedåtgående.
Det smittar av sig och påverkar den eller dem som lyssnar på dig.
Du kan relativt enkelt ändra på detta, genom att bli mer tonalt medveten.
Börja med att spela in ett nytt mobilsvar på en gång och avsluta på topp.
Med stigande melodi i slutet kan du sätta frågetecken på allt
F: Om man går upp i slutet på en fras låter det väl som en fråga, att man inte riktigt tror på nånting av det man säger. Det vill inte jag.
S: I engelskan finns ett begrepp som kallas för uptalk. Det är när rösten går upp i slutet av meningarna på ett sådant sätt att det låter som en fråga.
Skillnaden, i melodin, om det låter som en fråga eller att du är glad handlar om hur högt du låter den sista tonen i meningen gå upp.
Säg följande mening och gå upp rejält i tonhöjd på den sista stavelsen i det sista ordet.
“Jag har vunnit en mil-jon!”
Glädje i sin renaste form. Prova nu att lägga tonen i sista stavelsen en liten bit under den i första exemplet.
“Jag har vunnit en mil-jon?”
Det var lite om hur ökad medvetenhet kring vilka toner du använder när du pratar, kan förbättra din muntliga kommunikation.
Att lära ut saker som tajming, närvaro och publikkontakt – avgörande egenskaper för att trollbinda – enbart genom text är som att försöka lära sig spela piano utan att öva på instrumentet.
Att få generöst med scentid är den snabbaste vägen till att bli mer bekväm i sina framföranden.
Att gå en kurs i improvisationsteater är att ge dig själv chansen att utveckla komikern i dig och att lära dig konsten att vara här och nu – även på scen. Det är en tillåtande plats där du får experimentera och se hur publiken reagerar på olika upptåg.
”Jaha, tyckte publiken att det blev spännande bara genom att jag vågade vara tyst ibland?”kommer att bli en av insikterna.
Impro händer här och nu. Det finns inget manus, ingen vet vad som kommer att hända. Det är just det nuet som är så viktigt att ta vara på. Det är det som får tiden att stanna och publiken att andas i samma takt som du själv. Kan du skapa något åt det hållet i den ofta mindre sexiga föreläsningssalen, har du kommit långt.
För är det inte just när publiken kan räkna ut med lilltån vad som kommer att hända som det blir tråkigt?
Jag sjöng i en gospelkör i min ungdom. Körledaren, Lasse Axelsson – en gospelprofil i Stockholm – hade sitt eget sätt att leda kören. En av hans principer var att aldrig dela ut text eller noter på papper till körsångarna.
Med papper tappar körsångarna närvaron, menade han, och den hamnar någon annanstans än där den ska vara – hos publiken. Att bryta dessa mönster var hans sätt att skapa, härja fritt och jonglera med sitt nu, som han utan att be om ursäkt tog makten över.
Varken publiken, kören eller ens Lasse själv visste vad som skulle hända. Sångarna var utelämnade till hans kropp, mimik och röst för att komma ihåg texten. Kören tvingades att vara närvarande med alla sinnen för att kunna sjunga låtarna.
Jag har sett det så många gånger. Närvaron smittar av sig till publiken. Man ser det i ögonen. Resultatet blir raka motsatsen till tråkigt.
Man skulle kunna likna en sångare som är bunden till noter och text vid en föreläsare som är bunden till sin PowerPoint. Så mycket energi och närvaro går förlorad och riktas någon helt annanstans.
Så gör slut med din PowerPoint, anmäl dig till en improkurs och lär dig att vara här och nu – också med din publik.
Jag är GLAD! att få dela en spännande nyhet med er – min nya bok är snart här! 🎉 Den heter PerformanceRetorik – Till dig som vill att folk lyssnar när du talar.
Det har varit en lång resa, och nu känns det fantastiskt att äntligen kunna säga att boken snart kommer ut.
Den handlar om den muntliga delen av retoriken – kroppsspråk, ton och röst. Och inte minst talarrädsla, som en gång var ett stort hinder för mig själv.
Boken tar sin början när jag som sjuåring skulle göra min första presentation inför mina nya klasskompisar. Andningen slutade fungera och jag fick inte ur mig ett enda ord. Tala om flopp.
Ändå blev jag till slut röst- och kommunikationscoach.
Jag har blandat mina egna erfarenheter, insikter, övningar och humor för att skapa något både lärorikt och lättillgängligt. En viktig del är den betydelsefulla diafragmaandningen – ett verktyg för att både hantera stress i utmanande situationer och för att kunna göra sig hörd med en röst som håller. Jag delar med mig av tre lifehacks med träningsupplägg för bättre andning.
Det här är boken för dig som vill övervinna rampfeber och tala med självsäkerhet, lekfullhet och närvaro.
PerformanceRetorik – Till dig som vill att folk lyssnar när du talar kommer att finnas tillgänglig både i webshopen och i bokbutiker, så det blir enkelt att få tag på den. Håll ögonen öppna för mer information om releasedatum.
Jag har upptäckt en något bortglömd sångpedagog med en förunderlig historia som är väl värd att dela.
Stough var en passionerad sångpedagog med en tydlig metodik. Han identifierade framför allt ett problem hos de sångare han undervisade. De andades inte ut tillräckligt länge eller med tillräcklig kraft. Istället flämtade de in luften ytligt och oregelbundet lite här och där i sina sånger.
När Stoughs elever inte lyckades kontrollera och hushålla med utandningsluften under sången, blev rösterna instabila och svaga. Därför fokuserade han främst på att träna upp andningsmusklerna, expandera lungorna och maximera utandningslängden hos sina elever. Det sägs ha lett till en stor förbättring redan efter några få lektionstillfällen, och han vann flera priser i körtävlingar med sina körer. Framgångarna tog honom senare till New York, där han undervisade stora sångare vid Metropolitan Opera.
År 1958 blev Stough uppringd av East Orange Veterans Affairs Hospital i New Jersey. Den här gången handlade förfrågan inte om att utveckla någon sångröst. Det var föreståndaren, Dr. Maurice J. Small, på TBC-avdelningen, som var genuint nyfiken på vad Stough kunde åstadkomma med sina kunskaper som sångpedagog för patienter med lungemfysem.
I den obotliga sjukdomen förstörs lungvävnaden, vilket gör att syreupptagningsförmågan försämras genom ett utdraget och plågsamt förlopp. I början kommer andfåddheten som ett brev på posten, bara av att anstränga sig minsta lilla. Senare, i sjukdomens progression, kommer andfåddheten även när man vilar, följt av ihållande hostattacker. Andningsfrekvensen ökar för de drabbade, vilket leder till överandning. Kroppens behov av syre överstigs när de i högt tempo kippar efter andan. Paradoxalt nog upplevs det som att syrebehovet ändå inte tillfredsställs.
Carl Stough
Det Stough fick se när han kom till ett av rummen på sjukhuset i New Jersey var ingen vidare vacker syn. En drös bleka sjuklingar låg desperat och försökte förgäves mätta sin lufthunger genom verkningslösa syrgastuber, i väntan på döden. Och till det där rummet hade patienterna blivit inkörda i 50 år för att möta sitt öde.
I Stoughs egen självbiografiska bok Dr Breath från 1970 kan man läsa om hans förvåning över vad han fick vara med om på East Orange-sjukhuset: “Jag hade i min enfald utgått från att alla åtminstone hade grundläggande kunskaper i fysiologi. Ännu mer naivt hade jag antagit att det fanns en allmän kunskap om andningens betydelse. Inget kunde vara mer fel.”
Trots att Stough inte var någon läkare, utan en andningsinspirerad sångpedagog, förstod han att sjukhusets metoder bara försämrade tillståndet för de sjuka. Det var inte svårigheterna med att andas in ny luft som plågade dem. De led för att de inte kunde andas ut den gamla syrefattiga luften. En viktig upptäckt för Stough var att vår viktigaste andningsmuskel, diafragman, var långt ifrån tillräckligt aktiv och fungerade dåligt hos patienterna.
På East Orange-sjukhuset visade det sig, genom röntgen, att patienterna använde diafragman i minsta möjliga utsträckning. Andningsmuskler som inte använts på länge hade helt enkelt förlorat sin rörlighet. Det var det som var orsaken till den dåliga syresättningen och att patienterna inte längre kunde andas djupt. Och det var just den nöten som Stough skulle knäcka genom att under de två kommande månaderna lära de sjuka att andas djupt igen.
Patienterna förbättrade sin förmåga att andas ut längre genom en uppmjukande massage av andningsmusklerna i hals, nacke och bröst. Genom att hålla andan några sekunder började diafragman röra på sig i större utsträckning. Vissa av de sjuka började kunna säga en hel mening utan att stycka upp frasen och kippa efter luft, som de tidigare tvingats göra.
För någon som är svårt sjuk i lungemfysem kan det verka hopplöst att förflytta sig i någon vidare utsträckning. En gammal man på avdelningen hade knappt kunnat gå över huvud taget, men klarade nu att ta sig upp för en hel trappa, skriver Stough i sin bok. För en annan patient, som bara kunde andas i en kvart utan syrgas, blev det nu möjligt att utan hjälpmedel andas i åtta timmar. En tredje hade lidit av sjukdomen i åtta år, men kunde nu lämna sjukhuset och ta jobb som sjökapten på en båt i Florida. Röntgenbilderna före, jämfört med efter, Stoughs speciella sätt att behandla patienterna, visade på tydlig förbättrad lungkapacitet. Även diafragman hade blivit starkare.
Detta gick stick i stäv med läkarnas allmänna uppfattning om vad som var möjligt. Vissa av dem var så skeptiska till Stoughs tillvägagångssätt att de inte ville låta honom fortsätta träna patienterna. Genom en för tiden ny röntgenteknik, där diafragmans rörelse filmades, kunde Stough bevisa för alla att han hade rätt.
Eftersom lungemfysem inte går att bota fokuserade Stough på att utveckla de partier av lungorna som ännu var funktionsdugliga. Under följande decennium anlitades Stough på många större sjukhus belägna vid Amerikas västkust. Med tiden insåg Stough att hans metoder fungerade även på patienter med flera sorters lungsjukdomar som astma, lunginflammation och bronkit. En stark insikt blev att alla hade nytta av att lära sig att andas rätt, inte bara de obotligt sjuka.
Stough var en skicklig sångpedagog som tänjde rejält på gränserna för sitt yrkesområde. Han nådde fantastiska resultat med sina unika andningsmetoder. Däremot var han inte lika talangfull när det kom till att sprida sina kunskaper. Han höll inte föredrag. I och med att hans enda bok försäljningsmässigt floppade förblev han, i relation till sina fantastiska resultat, en synnerligen anonym andningsinstruktör.
Källa: Breath – the new science of a lost art, Dr. Breath: The story of breathing coordination
Att stå där framme, iakttagen av alla i publiken, är för många en jobbig plats att befinna sig på. En plats som kanske helst lämnas, fortast möjligt. Ju snabbare du pratar ju snabbare tar det jobbiga slut. Och pauserna, i talet, körs över för att så fort som möjligt få lov att fly faran och sätta sig själv i säkerhet.
Vill du fly din publik?
Reaktionen är förståelig och nästan alla kan nog känna igen sig i vill-härifrån-nu-känslan. Samtidigt är det att ge sig själv sämsta tänkbara förutsättningar för att få till ett bra föredrag.
Ingen kommer att trollbindas av ditt framförande om du fokuserar på närmaste flyktväg. Och att helst av allt vilja fly en situation, som egentligen inte är farlig på riktigt, är ju en ganska destruktiv inställning.
Man behöver våga möta sin publik.
Här följer 8 väl valda tips särskilt till dig som känner igen dig i beskrivningen och vill utmana dig själv att stanna kvar med publiken.
Presentera med en röst som når ut – de flesta behöver öka sin röstvolym med ca 30% när de talar inför folk
Presentera i ett tempo du hanterar – snubblar du över orden går det för snabbt
Lufta framförandet med pauser – så att publiken kan ta in vad du just sagt och så att du ger dig tid att andas
Rör på läppar och tunganär du pratar – artikulera mera, tydlighet uppskattas och det kommer att verka som att du tror på det du säger
Glöm inte att andas in ordentligt i pauserna – så att magen putar ut. Då räcker luften längre och du blir mindre nervös.
Öva presentationen många gånger – ju mer du övar ju tryggare och friare kommer du att känna dig
Möt din publikmed blicken – ögonkontakt ger förtroende. Deras uttryck och respons på vad du säger (bekräftande blickar, instämmande nickningar, kroppsspråk) hjälper dig att hitta närvaro, rytmik och tempo i det du säger.
Säg ja till feed back. Men glöm inte att uppfattningen om vad som är bra och inte kan skilja sig från person till person ganska rejält. Bilda dig en egen uppfattning om vad du tycker är bra. Och framförallt – vad som är du.
Lycka till med dina presentationer och hoppas du får nytta av tipsen!
Man brukar säga att engagemang smittar av sig. Men låter du inte engagemanget färga av sig på din röst riskerar du att inte få med dig din publik.
Inom skådespeleri talas det ofta om detmagiska om, inspirerat av den ryske skådespelaren och teaterdirektören Konstantin Stanislavskij.
Genom detta om kan du blixtsnabbt förändra ditt sätt att uttrycka dig – som att trycka på en knapp.
På det sättet kan du jobba med dina tal och presentationer för att bryta gamla inkörda mönster. Och för att få ett helt annat anslag och energi i det du säger. Ett konkret exempel skulle kunna vara:
Berätta det du vill säga som om du berättade en helt fantastisk nyhet.
Eller varför inte som om du äger hela scenen.
Hur uttrycker du dig då, vad händer med rösten? Hur ändrar sig ton, volym och artikulation?
Prova något annat om. Till exempel som om du berättade om en semesterresa du bokat in för att överraska din partner, familj eller vän, hur galet vackert allt är på den platsen.
Eller som om du delar med dig av en sjukt spännande nyhet.
Hur låter du när du berättar om något sådant?
Kan du bara få in en del av det engagemanget i din presentation, framförande eller ditt tal, så skulle din publik tacka dig för det.
Är det så att det har blivit helt ute att ringa upp?
Tycker du kanske att det är en aning påträngande om någon ringer spontant, utan att först kolla av med ett sms om det är läge för en pratstund?
Då måste man ju kommunicera just precis här och nu. Man kan inte, som vid sms, svara lite senare när (och om) man får tid och lust.
Att texta är onekligen smidigt och bekvämt och man ger mottagaren ett sympatiskt svängrum att svara när hen får en lucka.
SMS:a inte. Ring!
Men vill du få någon till något. En ny kontakt som du inte känner. Till exempel göra en deal, presentera en idé eller få komma på en anställningsintervju – SMS:a inte, ring upp!
Din röst kommer alltid vara överlägsen det skrivna ordet när du vill knyta nya personliga kontakter.
Det personliga mötet är förstås på en ohotad första plats. Men är det inte läge för ett sådant, se till att åtminstone ge dig själv chansen att använda ditt mest slagkraftiga verktyg för kommunikation, din röst.
Nu kanske det oftast står i ansökan för den tjänst du söker att ansökningar bara tas emot skriftligt, tänker du. Tips! Läs noga igenom ansökan och hitta en otydlighet som du behöver få svar på. Det finns alltid otydligheter.
Vilket sammanhang saken än gäller så var lite kreativ och kom på en anledning att lyfta luren.
Det vinner du på, jag lovar!
Sidopanel
Urval av kunder och partners
Behöver du en röstcoach?
Föreläsning om scenskräck
“Det var verkligen en rolig och lärorik dag och alla jag pratat med var supernöjda!” Linda Vial Fabege
”…det var en mycket rolig och nyttig workshop! Alla var supernöjda:)” Felicia Söderstedt Kommunikatör Arbetsmiljökunskap
”I think we all enjoyed the seminar and we took some very good hints with us. I even forwarded the trick about the posture to some of my colleagues already.” Johann Schmidt (Phd student Uppsala universitet).
”Underhållande och utbildande på en och samma gång. Härligt att få garva med sina kollegor” Elin Ayani Crisp (Konsult)
”Det har varit helt suveränt, alla tycker det. Jag är så himla nöjd med den här dagen.” Jeanette Söderdahl Handels