Har varit inne på det här förr, men kommer skriva om det igen och igen och igen. För att det är så himla viktigt. Att våga och vilja vara där, att ta plats – är en utgångspunkt som är viktigt för att sen börja jobba med teknik.
Mina elever har, i de värsta fall, stått krökta över notstället och kollat ner på texten i mobilen. Oftast av den anledningen att de inte hunnit lära sig texten by heart som jag alltid rekommenderar. Att kunna en låt utantill är god bit på väg till en bättre attityd till både röst, kropp och uttryck.
Men nu ser verkligen inte ut så. Eleverna kan inte alltid texten utantill (nästan aldrig).
Därför har jag kommit på att det smidigaste sättet (tror jag), för att räta ut dem och sjunga med riktning är att streama upp texten via paddan (eller annat verktyg) på en extern skärm.
Skärmen placeras långt bort från elevens position, och texten förstoras enkelt tillräckligt mycket för att eleven enkelt ska kunna se den på håll.
Riktningen i rösten förbättras och såklart även hållningen.
Borta är också frustration över glömda texter och spring till kopieringsmaskinen. Inget kul.
Inför denna termin har jag fått en större skärm i form av en 32″ tv. Tidigare har jag använt en rätt liten dataskärm. Inte ultimat.
Nya tv:n är iallafall tänkt ska göra underverk med mina elevers attityd.
David Sennerstrand