Snacka Sunt erbjuder föreläsningar, workshops, företagsarrangemang, 1:1 coaching och vänder sig till alla som vill upptäcka sin utvecklingspotential i kommunikation genom den muntliga framställningen i retoriken.
Rösten är kroppens allra viktigaste verktyg för kommunikation. Instrumentet som alla spelar är det mest uttrycksfulla, unika och kraftfulla som finns.
David Sennerstrand röstcoach Stockholm
Röstträning gör att du lättare når ut
Att kunna kontrollera sin röst bidrar till ett starkare självförtroende och att man lättare når fram till sina åhörare, inte minst när man talar inför en större grupp. För att förbättra sin röstkvalité, förebygga röstproblem och få tillgång till sin fulla röstkapacitet behöver man utveckla sin röstteknik.
En stor pusselbit i röstcoachning är att medvetandegöra hur vi andas. Genom en förbättrad andning följer mängder av vinster, förutom de röstliga, med på köpet. Det rör sig bland annat om: hälsa, energi och emotionell stabilitet.
Yrkesgrupper med stort behov av röstträning
Att träna röst- och andning är motiverat på så många sätt för de flesta, och har en stark koppling till alla yrken som kräver att man mer eller mindre använder sin röst. Här följer några exempel på yrkesgrupper där behovet av röstcoaching är extra stort:
Företagsledare, rektorer, politiker, instruktörer, programledare, lärare, förskollärare, presentatörer, säljare, präster/pastorer, konsulter, tolkar, skådespelare, utbildare samt personer som jobbar på support och kundcenter(särskilt per telefon).
Några intressanta länkar om du vill fördjupa dig i röstens betydelse vid kommunikation:
När du är stressad svarar kroppen bland annat med att blodtrycket och pulsen ökar.
Muskler spänns, andetagen blir ytliga, korta, orytmiska och låter mer än när du är i ditt avspända jag.
Vår röst är en spegling av hur vi andas.
En kommunikatör med omedvetna spänningar och dålig andning är nästan alltid en kommunikatör med stor potential till förbättring.
Är spänd individ kommunicerar sämre – det är helt sant!
Så blir du en bättre kommunikatör!
Börja med att ställa dig vissa frågor och var så specifik du bara kan.
”Hur andas eller låter jag i olika situationer?”
Exempel: ”Hur andas jag hemma jämfört med på jobbet?” Eller, om man tycker det är enklare: ”Hur låter min röst hemma jämfört med på jobbet”.
Kännetecken att kroppen och andningen är spänd:
Uppdragna axlar (kolla in katten)
Spänningar i axlar och nacke – man sitter eller går framåtlutad.
Munnen är öppen och luften går mest ner i lungornas övre del.
Rynkad panna, ihopbitna läppar.
Spänt och stelt kroppsspråk.
En: spänd, skarp, instabil, pressad, för svag eller för stark röst – hör ofta ihop med dåliga andningsvanor.
Ett första steg är att observera sig själv och bli medveten om hur man andas och hur kroppen känns i olika situationer. Ett andra steg är att börja öva sig på principerna för en bättre andning (finns längst ner i det här inlägget).
En bra andning är inte bara djup
Vissa tror att de andas bra om de bara ser att magen expanderar utåt vid inandning. Att magen rör sig lite utåt vid inandning är bra men spänns den ut för mycket kan det kan vara så att man tar in mer luft än man behöver. Det skapar tryck mot stämbanden och kan göra att man forcerar och överarbetar kommunikationen. Då hjälper det inte att ”andas med magen”. En bra andning är inte bara djup utan även ekonomisk och balanserad.
Öva i situationer som höjer din puls
En fråga att ställa sig om man är som de flesta, att andningen försämras i utmanande situationer: hur sjutton ska man bära sig åt för att öva?
Ett förslag är att träna i situationer där pulsen höjs. Om du bara går en rask promenad höjs pulsen en del. Lär kroppen att hålla kvar vid en djup, rytmisk och ekonomisk andning genom näsan även när pulsen stiger. Att öva sig på att hålla munnen stängd vid lågintensiv motion är ett enkelt men effektivt sätt att öva djupandning. Näsan får bestämma tempot. Känner du att du vill öppna munnen så sänk farten istället och fortsätt använda näsan för det den är till för.
Jag själv använder tv-spel och helst zombie-skräck-genren. Det är som att få stress och press som ett brev på posten precis när man vill. Suveränt konstgjort tillfälle att öva på att bibehålla en bra andning trots en prekär situation. Att vänja kroppen till bättre vanor vid stress. Kanske har du också nåt tillfälle där du kan få stress på beställning för att öva långsamma och djupa andetag som fungerar som lugnande motpol när det blir svettigt. Gärna med en Relaxator(diafragmatränare) i munnen.
Öva på att andas bra när du spelar tv-spel. Gärna med zombieinslag:)
Vad är en bra andning
I en verklig situation, som när ett gäng (blodtörstiga:) åhörare väntar på att du ska göra entré och hålla ditt anförande, som vanligtvis sätter igång ditt kamp och flykt-läge, då har förhoppningsvis din kropp lärt sig att hålla kvar vid en andning som hjälper dig att hantera läget.
Kolla in principerna för en bra VS dålig andningsteknik.
Hur andas du när du är stressad?
När du känner igen dig i ett eller flera tecken av en dålig andning kan du göra den här enkla övningen:
Sitt eller stå, det du själv föredrar.
Knäpp händerna bakom huvudet.
För armbågarna bakåt så att bröstkorgen åker ut och så att du rätar på dig.
Andas genom näsan. Känn att luften du andas in går ner i mellangärdet.
Fortsätt tills andningen uppfyller ett eller flera kännetecken för en bra andning.
Lycka till!
Behöver du hjälp hittar du info om workshops och 1:1 coaching HÄR!
Många har upptäckt att de tänker mer på hur folk låter på rösten online (Teams, Zoom…) jämfört med IRL.
Varför är det så?
Om du står och pratar inför en grupp människor på plats så delas fokus mellan din kropp och din röst, för åhöraren. Du kan röra dig och uttrycka dig med din kropp långt mycket mer ”i verkligheten” än i den digitala världen.
Rösten är särskilt viktig i online-möten
I en digital plattform syns oftast bara nån tredjedel av kroppen vilket begränsar oss en hel del kommunikationsmässigt. Det är bland annat därför rösten tilldelas huvudrollen och blir mer framträdande via skärmen.
Till exempel en: knarrig, hög, skarp, övernasal, hes eller klanglös röst blottas mer i en digital kontext än i konferens eller mötessalen.
Min chef på Solna Kulturskola, där jag har en mindre tjänst som sångpedagog, var nyligen ivrig att dela med sig av en artikel från SVD. – om hur körsång påverkar hjärnan. Himla intressant läsning faktiskt.
Det studeras just nu en hel del om sång (i Finland och Sverige) och dess positiva påverkan på hjärnan. Men vad är det egentligen som är så förvånande är en fråga man också kan ställa sig. Alla (nästan) känner väl själva att de mår bra av att sjunga?
Men det blir ju ännu roligare, kanske speciellt för oss som jobbar med sång på ena eller andra sättet, när forskningen ger stöd åt sånt som man så länge haft på känn. Det ger en skön tyngd åt det hela.
Håll hjärnan ung med körsång
I artikeln kan man läsa om att flera områden i hjärnan aktiveras i sång. Till exempel: hörsel, sångmotorik, språk, kognition och känslor.
Kognitiv flexibilitet är, att kunna växla fokus, är en egenskap som körsångare tydligen besitter i större grad än icke-sångare.
Emmi Pentikäinen, doktorand i psykologi, menar att det kanske till och med är så att: ”sång kan kanske bromsa eller kompensera för åldersrelaterade förändringar som sker i hjärnan”.
Att det sker positiva plastiska förändringar i hjärnan, vid körsång, stöds av resultaten i forskningen.
Hela 600 000 personer i olika åldrar sjunger i kör i Sverige. Är du inte en av dem? Kanska ska du ta och kolla upp en kör nära dig? Det finns få anledningar att avstå. Kommer du på någon?
Om någonting är kul och nyttigt på samma gång – då är det ju bara att köra.
Har du tillgång till SVDs digitala utgåva kan du läsa hela artikeln HÄR.
Genom röstcoaching lyfter vi fram det i retoriken som handlar om muntlig framställning.
Det är betydelsefullt vad vi säger. Men hur vi säger det kan vara skillnaden mellan att nå fram och påverka våra lyssnare med vårt budskap eller att det faller platt.
Om det man säger når fram eller inte har en stark koppling till på vilket sätt man använder sin röst rörande: volym, tempo, paus och tonläge. Det hela är konkret och kan enkelt medvetandegöras.
Tempo – Om betydelsen att anpassa tempo till den vi pratar med.
Dynamik, tonläge – Dynamisk röst VS monoton röst
Paus – Trollind genom att våga vara tyst ibland.
Tydlighet – Enkla tips för ALLA ska höra vad du säger
Circle of attention – Vilka vill ja nå och vill jag inte nå?
Aktiva verb – Lättare att förhålla sig till att ”nu ska jag få min publik att lugna sig”, än att tänka ”Nu ska jag tala mjukt och långsamt”
Hur jag säger det? – Vad blir resultatet om jag pratar mjukt, kantigt, tyst, starkt etc.
Mer info om workshop i röstcoaching för ditt företag HÄR.
Många parkerar sin röst i ett spänt och högt röstläge. Ofta finns spänningar att ta itu med, speciellt i och runt omkring struphuvudet om man vill att rösten ska upplevas mörkare.
Struphuvudets position spelar stor roll för hur rösten låter. Vill man sänka sitt röstläge kan man genom avspänning sänka sitt struphuvud. Då kommer rösten förmodligen upplevas som mörkare. Avspänningsvägen är en mycket bättre väg att gå än att pressa ner rösten. Det sistnämnda låter oftast forcerat (som en karaktär i b-action-film:) och det är inte en vinnare i längden. Det sliter på rösten och kan skapa problem.
Ett klargörande för principen med högt vs lågt struphuvud om detta låter svårbegripligt:
Du tar ton i en flaska som till exempel är fylld upp till två tredjedelar med vatten.
Häll ut en skvätt vatten. Ta ton igen.
Tonen kommer att vara lägre i det andra exemplet. Samma som med struphuvudets placering om man liknar det vid vattenytans nivå i flaskan. Det akustiska utrymmet ökar när man häller ut vatten eller sänker struphuvudet helt enkelt. Då upplevs rösten som större och djupare.
Rörfonera (bubbla med glasrör i vatten) för att sänka struphuvudet genom avspänning.
Rörfonation – djupare röst
Rörfonation är grymt effektivt för att göra sig kvitt spänningar som håller struphuvudet i ett onödigt högt läge. Efter 15 år som röst och sångcoach vet jag inget annat sätt som är lika effektivt.
Det är vanligt att hamna i ett ansträngt och högt röstläge när man pratar inför folk. Rösten behöver låta starkare och det är vanligt att man spänner sig lite extra för att man känner sig nervös. Genom rörfonation övar du bland annat också att med en mjuk röst tala starkt. Mer om hur olika typer av röster påverkar de som lyssnar kan du läsa mer om HÄR.
Och är du sugen på att sätta dig in i rörfonationens fantastiska värld – SE HIT!
Har hållit en hel del kurser online det senaste året. Jag har också varit med och utvecklat en interaktiv musik-kurs för förskolebarn via Teams och zoom. Det har verkligen funkat hur bra som helst och varit jättekul.
Men som de flesta andra längtar även jag efter fler riktiga möten. Och nu finns stora förhoppningar på att snart möta deltagare och publik på riktigt igen. Det kommer att bli fantastiskt.
Men i det här inlägget håller vi oss kvar i den digitala världen, för videosamtal är något vi kommer att fortsätta ha i långt mycket större utsträckning än före pandemin. Har lärt mig en del om möjligheter och problem med att uttrycka sig via skärm. Så tänkte helt enkelt passa på att dela 6 super-tips ✊.
6 tips för bättre video-kommunikation
TALA LÅNGSAMT – När vi pratar via video så syns inte hela vår kropp (oftast) och vårt kroppsspråk begränsas. Det är en av anledningarna till att vi inte kommunicerar lika effektivt via Teams, Google meets eller Zoom som IRL. Det kan vi delvis kompensera genom att dra ner på tempot.
VAR GENERÖS MED DINA LEENDEN – Subtila små leenden når ofta fram IRL men när du kommunicerar via datorn så har du mycket att vinna på att smila lite extra eftersom nyanser ofta får svårare att hitta till fram online.
ÖVA UPP EN BRA DJUPANDNING SOM FUNKAR I VARDAGEN – Mitt stående tips. Men är det något som får dig att andas ytligt, är det just stillasittande och stress. Onekligen finns risk att du får både och som ett brev på posten i till exempel en lång videokonferens med en ännu längre agenda på saker som det ska diskuteras och beslutas om. Hur du tränar djupandning kan du läsa mer om HÄR!
BEHÅLL MICKEN PÅ UNDER MÖTET ÄVEN NÄR DU INTE PRATAR – Det förstärker här och nu-känslan. Att till exempel höra ljudet av: en penna som dras mot ett papper, nån som tar en sipp på sitt kaffe, skrattar till – hjälper den som talar att känna att det faktiskt finns riktiga människor som lyssnar. Att kommunicera blir så mycket lättare om man känner att det finns en mottagare på andra sidan.
BEHÅLL KAMERAN PÅ ÄVEN NÄR DU INTE PRATAR – Att se människor gör också kommunikationen enklare och roligare. Varför inte prova det omvända? En pratar och alla andra stänger av både mick och kamera. Får du som har ordet en känsla av ensamhet och kanske till och med att du pratar med dig själv? Det är risk för det, så var schyssta mot varandra och behåll mick och kamera på (tekniken ska klara det).
SITT EN BIT LÄNGRE FRAM PÅ STOLEN Då minskar du risken för att du sjunker ihop. Röst, andning och flöde funkar mycket bättre om du har en bra hållning. Och sen ser du ju snyggare ut också.
SKA DU PRATA MYCKET OCH LÄNGE, LÄR DIG RÖRFONATION – Rörfonation (att bubbla i vatten med glasrör) ger möjligheten till en fantastisk universal-övning för rösten som är väldigt användbar. Några av många syften är att: komma ner i röstläge, röstavspänning, få en mjukare röst, förebygga röst-slitage och är även en form av andningsträning. Fattar du nada? Kolla HÄR!
Det var några väl utvalda tips.
För att boka en ”Röst och kommunikations-workshop”, digitalt eller IRL, se HIT!
Det finns ju, om vi ska vara ärliga, ett oslagbart tips som gör att du inte behöver några som helst råd för att handskas med din scenskräck. Att säga NEJ, till alla förfrågningar som sätter dig i en situation där du ska nå ut med ett budskap till ett gäng lyssnare.
Men hade du nöjt dig med den bekväma lösningen hade du nog inte ens läst så här långt i det här inlägget. Det vore ju också sorgligt eftersom det, trots att det handlar om en av våra vanligaste rädslor, säkert inte är så farligt egentligen. För jag kan lova att också du har potential att utveckla dig som talare och få rätt verktyg för att ta plats och beröra din publik.
Det finns mycket att säga om scenskräck. Men just nu får du kort och gott tre tips som förhoppningsvis kan hjälpa dig. Att få dig att våga tänja på din comfort zone och kasta dig ut. För det är ju det hela egentligen handlar om. Att våga!
När du vågat säga JA, så tänk bland annat på detta:
Försök inte vara duktig – fokusera inte på att ”vara bra”, fokusera på vad du vill nå ut med, når du fram blir du bra automatiskt. Visst är det skönt att slippa vara bra och att det ofta blir ett bättre framförande av det på en och samma gång?
Tala starkare och tala långsammare än du tror är nödvändigt– ta plats genom att våga ta din tid och låt din röst, som är ditt kraftfullaste kommunikationsverktyg, nå fram även till åhörarna på sista bänkraden. Det handlar inte om att du ska forcera och anstränga rösten, men adressera rösten med tydlighet, så långt som du vill att den ska nå. Tydliga konsonanter aktiverar magstödet.
Förbered dig noga – det viktigaste av allt. Det är naivt att tro att man ska komma undan att slippa förbereda sig och öva på sitt framförande. Att nå fram till de som lyssnar eller att det hela faller platt är kanske inget du vill lämna till slumpen? Spela in dig själv när du övar. Du kommer att få en bättre känsla för rytmik, frasering och tempo. Och bli medveten om eventuella tics eller manér i röst eller kroppsspråk som kanske stör åhöraren att ta till sig det du vill berätta. Och om du är välövad kan du ta dig större friheter, om situationen tillåter, när det väl är dags.
Vi nöjer oss där för nu – men vill du läsa mer så kolla in mitt bra mycket längre inlägg: Hur du hanterar scenskräck.
Och vill du läsa lite mer speciellt om röst-tics, så klicka HÄR!
Många vill prata med ett lågt rösttonläge. De vill hellre klinga djupt och fylligt än gällt och kantigt.
Att det finns ett sånt röstideal är inte så svårt att förstå. Ett forskningsteam från Duke University och University of California kom till exempel fram till att 25% lägre rösttonläge bland VD:ar med djupare röster var sammankopplat med en ökning av årsinkomsten på 187 000 dollar. (Wow! 😲?).
Ofta förknippas en röst som ”låter bra” med ett djupare rösttonläge.
Det spelar dubbelt så stor roll hur rösten faktiskt låter än själva innehållet i budskapet
Enligt en kommunikationsbyrå i Austin, som studerat och analyserat 120 kommunikatörer inom finansvärlden så spelar det dubbelt så stor roll hur rösten faktiskt låter än själva innehållet i budskapet.
Forskare använde en mjukvara som analyserade talarnas röster och samlade feedback från en panel bestående av 10 experter och 1000 lyssnare. Talarnas röstkvalité speglade 23% av lyssnarnas utvärdering medan innehållet bara stod för 11%. Andra faktorer var talarnas kunskap, närvaro och passion för det de talade om.
Människor som talade med en god röstkvalité blev betraktade som framgångsrika, sexiga, socialt begåvade och smarta
Folk som hörde inspelningar av grova, svaga, ansträngda eller läckande röster – tenderade att döma talarna i fråga som: negativa, svaga, passiva eller spända. Människor som talade med en god röstkvalité blev däremot betraktade som framgångsrika, sexiga, socialt begåvade och smarta i en studie av 74 vuxna i Journal of voice. “”We are hard-wired to judge people. You hear somebody speak, and the first thing you do is to form an opinion about them,” säger Lynda Stucky, president of ClearlySpeaking, ett röstcoach-företag från Pittsburgh.
Hur gör man då för att få en djupare röst som låter bättre? Vi kan börja med att konstatera hur du inte ska göra. Pressa inte ner rösten. Det vill säga: försök inte låta som Mikael Persbrandt genom att forcera ner rösten i ett onaturligt lågt läge. Det kommer skapa spänningar och ge ett överarbetat, spänt intryck med minst sagt låg trovärdighet (även om det kanske till en början känns coolt).
Jobba med en djupare andning – bra för så himla mycket.
Du behöver däremot jobba med (som så ofta skrivits om på denna sida) en djupare andning. När du jobbar nerifrån och överlåter det mesta av andningsarbetet till diafragman får muskler i hals, nacke och bröst möjlighet att spänna av. Det gör att också struphuvudet (som innehåller stämbanden) kan spänna av och tillåtas sjunka ner en aning. Ett lägre struphuvud ger djupare röstklang eftersom utrymmet i svalget blir större då. Genom att jobba med luft från djupet av dina lungorna bjuds du en guldbiljett till aktivering av det berömda magstödet och den djupare andningen motverkar talrädsla och scenskräck i dina framträdanden.
Ett litet experiment du kan göra för att förstå hur det fungerar angående det här med röstläge: Ta en flaska och fyll den till ungefär två tredjedelar med vatten. Ta ton genom att blåsa i öppningen. Memorera tonen och häll sen ut nån deciliter av vattnet och ta ton igen. Tonen blir djupare eftersom resonansutrymmet blivit större. På ett liknande sätt fungerar det med struphuvudets placering. Ett högställt struphuvud ger en vassare klang, då utrymmet i svalget blir mindre, och ett lågställt struphuvud skapar en större och djupare klang när utrymmet blir större. Därför att det en god idé att sikta på ett avspänt struphuvudet för en djupare röstklang 👍.
rörfonation – mumma för stämbanden
Rörfonation – effektivt för ett avspänt struphuvud
Man kan också jobba med rörfonation med syfte att få struphuvudet att sjunka och spänna av. Det är en typ av röstmassage med vetenskapligt bevisade positiva effekter på rösten. Du behöver ett glasrör i rätt längd och ett kärl med vatten. Det är i min värld det bästa sättet för att hitta avspänning och balans i en röst som jobbar i ett högt och spänt röstläge. Se instruktionsfilm HÄR!
Tillhör du dem som spenderar en stor del av arbetsdagen framför datorn i nån typ av digital kommunikation via Zoom, Teams, Google meets eller liknande?
Du är i gott sällskap. Och vi lär kommunicera en hel del på det här sättet även när pandemin ebbat ut. Inte minst av miljöskäl (uteblivna resor) och för att det kanske till och med ganska ofta är mer tidseffektivt att bränna av mötet online än IRL.
Jag har märkt av en större efterfrågan av röst- och kommunikationsträning specifikt inriktad på digitala möten. Många blir röst-slitna fortare framför skärmen än inför en riktig publik. Och upplever att ett två timmar långt möte framför datorn är mer energidränerande än motsvarande möte på plats i konferenslokalen.
Det kan bero på en eller flera av följande utmaningar som du ställs inför när du pratar via skärm:
Enligt professor Albert Mehrabian‘s kommunikationsmodell tolkar vi till stor del in det som sägs genom talarens kroppsspråk (hela 55%). Eftersom en stor del av kroppen inte syns genom skärmen går mycket av kroppsspråket förlorat i digitala sammanhang. Vi försöker kompensera detta genom att skruva upp intensiteten (röst, blick etc) för att nå fram med det vi vill ha sagt. En del-förklaring till att ett digitalt möte kan vara mer energi-uttömmande än ett IRL-möte.
I verkliga möten får du direktrespons på det du säger genom att känna av stämningen i rummet, scanna av kroppsspråket på de som lyssnar och till exempel genom subtila kommentarer, applåder, instämmanden eller skratt som ofta uteblir digitalt.
Du höjer kanske rösten mer än du behöver för att du kanske inte riktigt litar på att tekniken bär. Det kan göra dig hes och röst-sliten fortare.
Kanske blir du mer stressad av att kommunicera online. Stress leder till en sämre och mer ytlig andning – vilket ingen mår bra av i längden. Med en ytlig andning får du en mindre slitstark röst som låter sämre (spänd, ansträngd, svag, klanglös, knarrig, skarp etc.)
Vad kan man då göra åt trötthet i kropp, knopp och röst? En hel del. Här får du fem tips som inte är speciellt svåra att ta till sig.
Drick mycket vatten innan mötet. Stämbanden jobbar bäst fuktiga.
Lita på att tekniken och mikrofonen bär din röst och undvik att gå upp i ett skarpt och högt röstläge. Prata mjukt och lugnt i ett avspänt röstläge.
Sänk tempot när du talar så att du hinner andas djupt mellan fraserna – helst genom näsan. Högt tal-tempo leder ofta till ytlig stressandning.
Stäng munnen och andas genom näsan så ofta du kan. När du andas genom näsan värms och fuktas luften innan den når stämbanden vilket är superbra för rösthälsan och för röstkvaliteten. Luften går också ner djupare i lungorna genom näsan än genom munnen vilket motverkar stress.
Säcka inte ihop. En bra hållning gör att röst och andning funkar bättre. Se till att du har en stol som hjälper dig att sitta rakt eller skaffa dig förutsättningar att stå upp under möten.
Det var några ganska enkla tips för att utvecklas i digital kommunikation som de flesta kan ta till sig. Kolla gärna in min workshop i temat HÄR! Utformas efter behov och önskemål för din organisation.
Antalet människor som kommunicerar digitalt via zoom, Teams eller liknande har av förklarliga skäl ökat markant den senaste tiden.
Fantastiska möjligheter har öppnats upp och en stor del av möten, utbildning etc. kommer att genomföras digitalt även när vi inte har en pandemi.
Men många berättar att de känner sig trötta fortare i online-möten jämfört med möten på plats.
Röstens betydelse ökar och kroppsspråkets betydelse minskar eftersom vanligtvis så syns helt enkelt en mindre del av kroppen på skärmen än IRL.
Eftersom vi inte kan kommunicera med våra kroppar så mycket som vi är vana vid försöker vi kompensera detta med bland annat rösten. Detta kan innebära att man ”överarbetar kommunikationen”, går upp i ett högt röstläge, andas ytligt uppe i bröstet, känner mer stress och blir röst-trött fortare.
I vanliga fall kan vi läsa av respons på det vi säger genom att tolka våra lyssnares kroppsspråk. Samma möjligheter, att värdera hur det tas emot, har vi inte digitalt. Hur förhåller man sig till det? Ökar det kanske stresspåslaget att ha sämre koll på hur det jag säger tas emot.
I den här online-kursen får deltagarna tips och tricks specifikt utformade för digital kommunikation.
David Sennerstrand är utbildad till sång- och röstcoach på Stockholms Musikpedagogiska Institut och har över 15 års erfarenhet av att undervisa i sång och tal. Han har genom sitt företag Snacka Sunt fått flerårig erfarenhet av att arrangera workshops i Röst och kommunikation inom näringslivet.
Hur: Online.
Antal tillfällen: Anpassningsbart (vanligtvis 1-3 tillfällen)
Antal deltagande: Från 4 deltagare och uppåt per kurs. 20-30 deltagare per tillfälle är vanligast. Men har också arrangerat workshops för ca hundra deltagare.
Genomförs online via Teams, Zoom eller annan digital plattform.
“Det var verkligen en rolig och lärorik dag och alla jag pratat med var supernöjda!” Linda Vial Fabege
”…det var en mycket rolig och nyttig workshop! Alla var supernöjda:)” Felicia Söderstedt Kommunikatör Arbetsmiljökunskap
”I think we all enjoyed the seminar and we took some very good hints with us. I even forwarded the trick about the posture to some of my colleagues already.” Johann Schmidt (Phd student Uppsala universitet).
”Underhållande och utbildande på en och samma gång. Härligt att få garva med sina kollegor” Elin Ayani Crisp (Konsult)
”Det har varit helt suveränt, alla tycker det. Jag är så himla nöjd med den här dagen.” Jeanette Söderdahl Handels
