Etikett: edutainment

Knutor på stämbanden – vad är det och varför får man det? #stämbandsknutor

david2 # # # # # # # # # # # # # # #

Visst har nästan alla hört talas om att knutor på stämbanden är något man kan råka ut för? och att det inte är ett dugg kul och man kan behöva vara tyst väldigt länge. I värsta fall kan man till och med behöva operera bort dem.

Men vad är egentligen dessa knutor för något? Och varför uppstår de?

För att svara på första frågan, tänk blåsor (inte knutor:) på händerna och föreställ dig att dessa inkräktar på dina stackars stämband, så kommer du hyfsat nära en verklighetsförankrad uppfattning. Kanske övergår blåsorna till valkar och då blir problemet förstås mycket större och vill det sig illa måste man operera bort dem.

Vanligast är att knutorna uppstår bland människor som jobbar med röstkrävande yrken som till exempel: lärare, förskolepersonal, politiker, sångare och telefonister som helt enkelt har brister i rösttekniken. En vanlig situation är att miljön man försöker göra sig hörd i är bullrig, eller så är plasten där man försöker få folk att höra vad man säger stor och åhörarna många. Då är det vanligt att personen ifråga försöker kompensera det med att prata i ett högt röstläge, för att nå ut bättre och höja volymen, och då spänns rösten och de otäcka små blåsorna börjar att ta form.

Har du fått stämbandsknutor bör du förslagsvis uppsöka en logoped där du kan få röstterapi och tips på röstövningar du kan använda för att bli kvitt dina problem. Röstterapi hjälper tack och lov i de flesta fall.

Men bäst är förstås om du i förebyggande syfte utrustar dig med en effektiv och enkel röstteknik. Med andra ord, ingen tid att spilla, dags att börja slipa pipan.

David Sennerstrand

Kategorier: OkategoriseradeKommentera

Lite om hållning

david2 # # # # # # # # # # # # #

Har just klarat av årets första gympapass på Friskis & svettis. Tycker de där passen känns väldigt sunda med sin smakfulla mix av flås och styrka. Och mycket rygg. En muskelgrupp man lätt glömmer att träna om man enbart håller på på egen hand, hemma på kammarn och kanske ute i spåret.

Och ryggmuskulaturen leder oss vidare till rösten, och hur en bra hållning även är mumma för den. Det är bara att testa själv, först med ihopsjunken hållning och ropa ut med låånga vokaler:

Rooliga röövare raaskade raaskt

Dra nu upp axlarna rakt upp mot öronen, för dem bakåt, och sänk sakta axlarna så att du rätar ut dig och får en bättre hållning. Prova samma fras igen. Skillnad? Låter rösten kanske mer klangfull och mindre klämd? Tror jag det.

Ryggmuskler hjälper en att upprätthålla en schysst hållning. Och du ser ju även ut att komma med självförtroende och du ser mycket snyggare ut om du undviker att se ut som en ostbåge i kroppen.

Fysisk träning är bra för mycket, i många olika aspekter. Så träna på, men glöm inte ryggen.

David Sennerstrand

Kategorier: OkategoriseradeKommentera

Attityden till att låta är ju bara så himla viktig!

david2 # # # # # # # # # # #

Har skrivit om det här förut men det kan inte nog betonas hur viktig attityden är till att låta, i såklart både sång och tal. Är det hämningar som gör att jag inte tillåter min röst få ta plats i rummet är jag inte lika hjälpt av att förbättra min röstteknik som att ändra attityd och att lära mig våga.

Att öva sig i att rikta rösten är en bra och ganska enkel start. Som när vi till exempel ropar till någon som befinner sig i ett annat rum: ”Kan du ta med ett glas vatten till mig när du ändå är i köket!”, i exemplet riktar vi oftast rösten mer än pressar den vilket såklart är ett bra och användbart verktyg. Här finns mycket att hämta och många förstår (alla) och känner igen sig i situationen.

Till VT 2016 ska jag få en större skärm att sätta upp några meter från den plats där mina elever står och talar och sjunger. Om man placerar text/noter på ett notställ förlorar man allt vad riktning heter. Eleven riktar rösten mot platsen där texten finns och är den platsen ner i notstället når inte rösten heller utanför bubblan.

Placerar man texten långt ifrån eleven blir riktningen automatiskt därefter; och välkommen rösten, uttrycket, energin ut ur bubblan. På så sätt förbereds eleven och dess röst mycket bättre för att möta en publik som så gott som aldrig befinner sig på notställsavstånd.

Att använda sig av teknik i undervisningen är ibland inte så dumt.

David Sennerstrand

Kategorier: OkategoriseradeKommentera

Hur ska man andas då? #djupandning

david2 # # # # # # # # # # #

”Med magen typ elle? Inte med bröstet va?”

Precis, det kan man iallafall utgå ifrån – även om det finns situationer för en sångare där en högre andning är att föredra. Men det är ett annat inlägg, så låt oss fokusera på en schysst grundandning.

Många sångpedagoger förespråkar ett så stort luftintag som möjligt. Det är i de flesta fall en ganska dålig idé och heller ingen höjdare för talrösten.

Varför då?

Tar man in massor av luft kan man få problem att hålla emot trycket när luften vill ut. Det krävs med andra ord oerhört mycket stöd för att hantera en så stor luftmängd. Det blir jobbigt helt i onödan. Strävar man efter ett mer balanserat luftintag som står i proportion till frasen man vill tala eller sjunga, har man mycket att vinna. Då kan man lättare hushålla med luften utan att behöva jobba ihjäl sig.

Sammanfattningsvis, ta in generöst med luft, men hitta balansen mellan för mycket och för litet. Vad känns bäst?

Hur gör man då?

En övning som brukar funka för att träna på en djupare andning:

Psch…
 
”Blås ut på /Psch…/ (som om luften pyser ut ur ett däck och ta tag ordentligt i /P/:et). Drar sig magen sakta inåt under utblåsen? Det är så det ska va!
När du behöver ta in luft så håll andan nån sekund, öppna munnen och TILLÅT luften att komma ner djupt i lungorna så att magen expanderar utåt. Om man släpper ut magen genom att spänna av den efter utblås brukar pusselbitarna hamna på plats.
Byt ut /Psch/ mot att räkna (variera hur långt du räknar 1-å-2-å-3…) eller mot /Mamamamammama…/ och /Papapapapapapa…/ (under utandningslängd som känns bra) och försök hitta djupandningen även här. Få det ”att funka” även när du läser en text eller övar på ett framförande. Växla mellan Psch-ljud och en textfras. Håll handen på magen och känn att den rör sig på samma sätt vid tal som vid Pschh.
Tänk på att inte ta in överdrivet med luft. Det ska kännas naturligt!”

Att använda sig av formuleringar som ”så mycket luft som kroppen vill ha” kan vara otydligt och subjektivt, men det är ändå ett försök till en beskrivning som kan vara till hjälp.

När jag gör en sångövning där eleven har svårt att få luften att räcka till brukar jag låta eleven tala övningen men med samma rytm som vid sång. Då räcker luften oftast mycket längre. Vid tal kan de flesta hushålla bättre med luften än vid sång. Sen kan eleven gå tillbaka till sången och ta med sig det positiva från talet, med mer kontroll på luftströmmen som resultat.

Det exemplet talar sitt tydliga språk och får därmed avsluta dagens inlägg.

Finns mycket att säga om andning, så återkommer såklart till detta.

David Sennerstrand

Kategorier: OkategoriseradeKommentera

Att inte ha förmågan att tala så det hörs måste vara frustrerande #personligkommunikation

david2 # # # # # # # # # #

Fortsätter att blogga på. Har fått till en bakgrundsbild på mig själv här till vänster, resten av sidans design förblir i enkelt stilrent vitt och svart ett tag framöver. Allt behöver inte se så flashigt ut, less is more tänker jag.

Vi går vidare.

När vi har kollegium på vår kulturskola, befinner vi oss i en sal på ca 60 m2. Ibland ställer sig kollegor framför oss andra och till exempel berättar om ett projekt på skolan eller om något annat. Vi är ett trettiotal som jobbar där, det vill säga några fler än i en vanlig skolklass befinner sig i salen.

För många är det förtvivlat svårt att göra sig hörda i denna relativt lilla sal. Det är nästan alltid någon på bakersta raden som kommenterar detta och ber vederbörande att höja rösten. Men det kan personen i fråga oftast inte. Istället börjar hen pressa eller sätta en vass kant på rösten, för att den ska nå fram, som låter allt annat än trevlig och ofta gäll.

Det måste vara frustrerande att inte kunna kontrollera sin luftström med stödet, för det är oftast vad det hela handlar om, så att man kan få en stark och välljudande talröst i de sammanhang det behövs.

Att ha koll på luftflöde och stöd bidrar däremot till mycket bättre självförtroende när det kommer till att tala inför andra, både i små och stora sammanhang. Om rösten, som vanligt både i sång och tal, får färdas ut i en jämn luftström, kommer du både att känna dig och upplevas mer trygg i situationen.

Sammanfattningsvis. Mer röstteknik åt folket!

David Sennerstrand

 

Kategorier: OkategoriseradeKommentera

Attityden är viktigast

david2 # # # # # # # # # # #

Något av det bästa jag investerat i för min undervisning är en skärm, och Apple TV, så att jag har möjlighet att streama texter/noter i överskådligt format.

Varför? Det handlar om attityd. Står eleven under lektionen och tittar på sina noter eller text, rakt ner i ett notställ är det väldigt svårt att få till en schysst riktning på rösten.

Om man föreställer sig att man sjunger eller talar till nån som står på andra sidan av lektionssalen, närmar man sig de utmaningar man kommer att ställas inför i verkligheten, och resultatet kommer att bli mycket bättre. Med anda ord etablerar man en sundare attityd till sitt instrument än den som alstras genom not eller textbundenhet.

Bäst är att alltid lära sig texten utantill, men i praktiken ser det inte alltid så ut, och då kommer man en bra bit på väg genom att helt enkelt placera eleven längre bort från text och noter.

Och förser man sig med möjligheten att streama upp materialet på en relativt stor skärm, är man halvvägs till ett mycket bättre utgångsläge än det en text (eller i värsta fall mobil) på ett notställ erbjuder.

David Sennerstrand

Kategorier: OkategoriseradeKommentera

Några anledningar till att träna rösten

david2 # # # # # # # # # # # # #

Rösten och kroppsspråket står för ungefär 90% av det intryck den eller dom får som vi kommunicerar med. De sista 10 handlar om det man säger, eller innehållet. Genom att lära dig att använda din röst rätt, kan du förstärka det budskap du vill nå ut med. Och få rösten att hålla under hela sin yrkeskarriär (och även efter såklart.)

Det handlar inte om att få bort varje liten röstrubbning, det finns mycket personlighet i rösten som skulle försvinna om vi gav järnet på att ”tala perfekt”. Alla skulle gå runt och prata som högtravande operadivor och ett sånt samhälle är det få av oss som önskar. Dit vill vi inte och den som påstår att det är det som är nödvändigt ljuger.

Men man vill kunna höras, och att rösten ska hålla för påfrestningar och att de här små charmiga röstdefekterna som att prata med mycket luft, eller att det knarrar lite ska förbli små och inte ska dra iväg och dominera ens personlighet så att folk i sin omgivning tar ett annat håll när man är på väg mot dem för att slippa lyssna på en.

David Sennerstrand

Kategorier: OkategoriseradeKommentera

Att utgå från tal även i sång

david2 # # # # # # #

Vad menar jag med det? Jag är även utbildad skådespelare. En gång sa en lärare till mig att skådespeleri handlar mer om att ta bort än att lägga till. En amatörskådespelare visar ofta mer än vad hen behöver med både röst och kropp i sitt spel.

Med tiden lär man sig att ett mer naket och enkelt förhållningssätt också är mer intressant och uttrycksfullt. Man skulle kunna sammanfatta det med att amatören ofta ”vill för mycket”.

Detta kan jämföras med sången. Elever vill till en början ofta lägga till sånt som man sedan riskerar att få jobba mycket med för att få bort. Men om man utgår från talet, texten och jobbar med helheten redan vid ett tidigt stadie, kan man ta med sig mycket användbara verktyg när tal sedan, i en handvändning, blir till sång.

David Sennerstrand

Kategorier: Okategoriserade

Om att skriva till sig själv och om knarr i rösten #personlig kommunikation

david2 # # # # # # # #

Att starta upp en ny blogg kan va lite segt i början. Jo jag vet. Har bloggat om hållbart resande via Liv utan bil i ungefär fem år. Tog lång tid innan besöksstatistiken blev något att snacka om.

Det känns lite som att skriva till sig själv, och kommer så att göra ett tag framöver.

Men det är okej. När inläggen blir fler och taggarna börja smälta samman med cyberspace hittar förhoppningsvis somliga hit.

Rösten är ju en så oerhört stor del av ens personlighet och den förtjänar all vård och omsorg den kan få. Tänk till exempel på alla lärare, där rösten utgör viktigaste verktyget och används många timmar dag efter dag, som sliter ut den genom arbetsåren och till slut hamnar i knarrträsket och får sin personlighet färgad därefter.

Förlåt Henrik Larsson och tack för det du gjort på fotbollsplanen, men få vill låta som du gör när du talar. Det kliar i skallen på en när du sätter igång med ditt knarrande.

Det positiva är att det är ganska enkelt att göra något åt. Få fart på luftflödet och knarrandet sticker sin kos. Inte ens Henrik Larsson är ett hopplöst fall.

Skulle jag vara han skulle jag genast söka upp nån som mig själv och ta tag i problemet. Han skulle bli  mycket gladare och inte minst hans omgivning.

David Sennerstrand

Kategorier: OkategoriseradeKommentera

Skillnader mellan tal och sång

david2 # # # # # # # # # #

Yes, ett nytt inlägg varje dag, fjärde nu. Kul att blogga om rösten.

Ska redogöra för skillnader mellan tal och sång dagen till ära. Kort sammanfattat så handlar det om olika starkt tryck. I sång är lufttrycket (s.k subglottiska trycket) starkare än vid tal (sundberg 2007).

Ordet ”stödvärde” är på sin plats här. Vid tal är (oftast) stödvärdet mindre än vid sång – det vill säga hur mycket stöd det går åt att ta hand om luften, som är starkt förknippat med lufttryck. Man ska vara medveten om att det krävs mer stöd när man ropar eller höjer rösten än vid vardaglig ljudstyrka. I sång är det likadant med tillägget att högre toner kräver mer stöd.

Annat som skiljer talet från sång är: rytm, längre vokaler i sång och att sången (ofta) rör sig i olika register medan man talar i ett och samma (modalregistret).

Det krävs också större precision i kontrollen av talapparatens delar (andningsapparaten, struphuvud och artikulationsapparaten) för sång än för tal  (Lindblad 1992).

Men min poäng är att jobba med talet tillsammans och förbryggat med sången som en helhet. Då tränar man på sång även när man talar och tvärtom. En av många fördelar med att inte avgränsa de olika röstfunktionerna.

David Sennerstrand

Kategorier: OkategoriseradeKommentera