Det har trillat in några omdömen från utvärderingen av workshopen i Järfälla för ett par veckor sedan. Himla kul att det är så positiva sådana.
Kul med så positiva omdömen från workshopen i Järfälla!
Etikett: resonansrörsmetoden
En stor beställning av fonationsrör har landat!
Har beställt hem ett tjugotal fonationsrör i olika längder. Undrar du vad man använder dem till? Kolla föregående inlägg så får du en hyfsat utförlig genomgång.
Många uppskattar att jobba med rösten på detta sätt. Det är konkret och de flesta får en positiv känsla, att bubblandet gör skillnad, redan efter en kort stund.
På mina workshops använder vi oss ofta av sugrör, en budgetvariant, men riktiga labbrör av glas är ju helt klart det bästa. Därför siktar jag på att ha en uppsättning med mig, om kunden önskar, inför kommande workshops.
Ett bättre begrepp än magstöd tycker jag är jämvikt. Att hitta ett sunt förhållande mellan utkraft och motkraft i luftflödet. Det är i synnerhet det sistnämnda som man medvetet behöver öva på för att börja använda sin röst mer avspänt, kontrollerat, sunt och inte minst för att börja kommunicera mer effektivt.
Att bland annat jobba med fonationsrör för att uppnå detta är faktiskt riktigt smart.
David Sennerstrand
Rörfonation – varför, vad och hur?
Att för röstens skull bubbla med glasrör, slang eller sugrör i ett kärl med vatten.
Varför i sjutton ska man göra det?
Man kan i allafall lugnt påstå att var och varannan logoped sysslar med detta, och även en hel del röst- och sångcoacher. Det borde vara en fingervisning åt att det faktiskt är en ganska vettig sysselsättning.
Jag tänkte dela med mig av mina bubbelkunskaper i ett lagom långt och välavvägt blogginlägg.
Vi börjar med syftet. Varför är det bra och vad är det man tränar?
– Avspänning
– Andning
– Fonation
– Larynxhöjd
– Ansatser
– Resonans
– Dynamik
– Artikulation
– Röstteknik (sång och tal)
Vad handlar det om egentligen?
Med mina elever, både tal och sång, arbetar jag (och de flesta andra sångcoacher) med motstånd. Eller kanske man hellre vill förklara det som: hålla tillbaka luftflödet, inhalarkänsla, sjung på inanding, håll det åt dig och så vidare. Begreppen är många för att få personen i fråga att förstå vad det hela handlar om.
Det är i varje fall detta motstånd som är själva grundstenen i röstteknik och på till exempel en sånglektion (om du nu varit på nån) kanske du känner igen att man ofta gör övningar med tonande V, J, Z för att få tag i denna (egentligen imaginära) motvikt till den utandning man sjunger, talar eller gör andra läten på.
Känner man ett hyfsat balanserat motstånd mellan luft ut och och luft in, (till exempel 5 enheter ut och 4 emot) är det troligtvis så att magstödet jobbar på bra och att man får kontroll över sin röst och sitt luftflöde. Är uttrycket för kraftigt blir rösten lätt pressad och gäll – och är ut och motkrafterna desamma, blir det inget ljud överhuvudtaget.
Men tillbaka till poängen med att bubbla i rör. Varför är det bra?
Man har forskat på detta.
I en studie fick patienter med knutor på stämbanden bubbla eller göra mer traditionella röstövningar. Man undersökte hur stämbanden krockade före rörfonation och efter – och såg tydliga skillnader. Och förstås då åt det positiva hållet för bubblarna.
Motståndet, när man bubblar, gör att stämbanden krockar på ett mycket fördelaktigt och sunt vis. Detta motstånd kan man få patienten/eleven att känna på andra vis (sångövningar till exempel) – men med ett lagom långt rör och bubbel i vatten kommer motståndet ”av sig självt”. Därför passar metoden nästan alla och är ganska enkel att ta till sig.
Resonansrörsmetoden är effektiv för både förebyggande röstfriskvård, röstträning och för folk som tampas med mer ihållande röstproblem. Det är det som gör den så himla populär och vid det här laget relativt spridd.
Hur gör man då?
Till att börja med ska rörets längd motsvara röstanatomin för olika röstfack:
Sopran/Tenor – 26 cm
Sopran 2/Tenor 2 – 26,5 cm
Mezzosopran/Baryton – 27 cm
Mezzoalt/Basbaryton – 27,5 cm
Alt/Bas – 28 cm
Man utgår från patientens vanliga taltonläge för att välja rör. De flesta patienter känner ”att det vibrerar i halsen” och att ”det händer något” vilket är ett bra tecken.
Hur djupt ska man hålla röret under vattenytan?
Vanligast: Rörets ända är 1-2 cm under vattenytan. Till exempel vid hyperfunktion, spänd röst. Målet är röstavspänning.
I övrigt beror hur djupt man ska hålla röret under vattenytan på: diagnosen, målsättning med behandling, behandlingsskedet och patientens förmåga att fonera i röret.
I början gör patienten övningarna hemma mycket ofta, ca 10-15 ggr per dag. Utspritt under dagen men bara en minut åt gången. Viktigt att upprepa ofta. Efterhand förlängs övningen till 3-4 min per gång och då kanske man går ner i antal övingstillfällen.
Röret ska vara djupt ner (5-15 cm) då fonationstiden är 1 sek. Till exempel vid stämbandsförlamning, läckande röst. Målsättning: Överkompensation, typ pushing – övningar. Röret är bara någon mm under vattenytan, vid slutet av behandlingen av vissa röster.
Jag har själv nyligen varit rösttröst och därmed passat på att bubbla en hel del. Resultatet är påtagligt. Den positiva känslan man får när stämbanden sluter sig efter några korta bubbelpass, i kombination med den röstavspänning metoden bidrar med, är svårslagen.
Det tål att påminna om att det här är kanon att syssla med även som förebyggande röstfriskvård och för allmän röstträning. Som vanligt både vid sångambitioner och för talrösten.
David Sennerstrand
Röstcoachning för gymnasielärare i Helsingborg
Har varit i fina Helsingborg och hållt en föreläsning med workshop för ett gäng trevliga gymnasielärare.
ProCivitas privata gymnasium har varit kloka nog att investera i lite röstcoachning inför stundande terminstart.
Använder mina ”ritkunskaper” för att förklara vikten av att ha koll på sitt luftflöde
Att jobba som lärare innebär stora påfrestningar för rösten. Att erbjudas röstcoachning om hur man bör använda och ta hand om sin röst, borde vara en självklarhet för denna viktiga yrkesgrupp.
Det blev ungefär följande innehåll under förmiddagen (Paket A):
Inleds med en kort och underhållande föreläsning om rösten, problem knutna till rösten (ex. pressad, läckande, knarrig, tuppar…) och om vad röstteknik är, hur den fungerar och varför man ska använda sig av den (25-30 min).
Deltagarna får sedan lära sig hur man på ett smidigt sätt värmer upp sin röst, betydelsen av detta och grundläggande om andning, hållning, rörfonation och hur man lättast kommer åt sitt magstöd (25-30 min).
Sedan är det tid för praktiskt röstarbete och att sätta in de nyförvärvade kunskaperna i ett sammanhang. Med hjälp av bland annat klassiska och välkända filmrepliker, låtar (om man vill) och berömda citat får deltagarna chansen att låta rösten ljuda – både tillsammans och enskilt. Självklart på ett lättsamt, inbjudande och prestationsbefriat sätt. Det sistnämnda momentet brukar vara väldigt uppskattat och inbjuda till många skratt (30-45 min).
ca 2 timmar med kort paus.
Det hela resulterade i en lyckad och uppskattad tillställning med mycket skratt, igenkänning och lärdom och på två timmar hinner man mer än man tror.
Som vanligt bildades en slags tal och sångkör i slutet av passet (mitt favoritmoment). Deltagarna får välja om de vill praktisera sina nyförvärvade kunskaper genom en välkänd filmreplik eller rentav en bit ur en sång. Jag själv agerar körledare och min uppgift blir att: styra, variera, sätta ihop, sätta igång, stänga av, höja och sänka volymen på kördeltagarna, samt lite annat finlir. Underbart att uppleva hur det släpptes på hämningar och hur det jammades loss bland ProCivitas lärare.
Mera sånt!
DS
Fortsätt läsa Röstcoachning för gymnasielärare i Helsingborg
Lärare är en röst-utsatt grupp som bör satsa på röstcoachning
Mer röstcoachning åt folket, speciellt till lärare!
Viveka Lyberg Åhlander, logoped och forskare, efterlyser utbildning när det gäller lärarens ofta utsatta röst.
Jag har haft flera stora kunder inom näringslivet som insett betydelsen av att ta hand om och utveckla sin röst. Bland annat av anledningarna att vässa sin presentationsteknik, effektivisera kommunikationen, uppnå auktoritet med rösten och som förebyggande röstfriskvård (för att inte skada rösten).
Tyvärr är läraryrket, som såklart är ett ytterst röstkrävande yrke, underrepresenterat när det gäller satsningar på utbildning inom röstvård- och röstteknik.
Lärare får ofta söka logoped efter att ha skadat rösten, menar Viveka Lyberg Åhlander. Hon visar konkreta exempel på betydelsen av en bra röstkvalité angående elevers förmåga att tillgodogöra sig och förstå det som läraren kommunicerar i sin föreläsning. Det är väldigt intressant att lyssna till jämförelser mellan en bra röst och en sliten och svag i undervisningssammanhang. Det är inte svårt att förstå att röstens betydelse för att läraren ska kunna utöva sitt yrke med tillfredställande resultat är enorm.
Klicka på länken för att se hennes föreläsning Lärarens viktiga röst HÄR. (En tredjedel av befolkningen har yrken där rösten är en förutsättning för utövandet. Viveka Lyberg Åhlander, logoped och forskare, efterlyser utbildning och forskning när det gäller lärares röst. Det finns forskning som tyder på att den påverkar barns förståelse och inlärning. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.)
Varje människa har sin helt unika och personliga röst, i likhet med ett fingeravtryck. Den är därför värd sin beskärda del av omsorg och tid. Att slipa på teknik och andning; medvetandegöra hur vi talar (eller sjunger) som mest effektivt, få våra åhörare att lyssna på vad vi har att säga – leder till bättre självförtroende och större välbefinnande.
David Sennerstrand
Därför ska du träna din röst
Så gott som alla vet att det är viktigt att träna sin kropp. Vi bör ta hand om den, äta sunt och röra på oss för att hålla oss friska, snygga och må bra.
Folkhälsomyndigheten rekommenderar: ”Alla individer bör, helst varje dag, vara fysiskt aktiva i sammanlagt minst 30 minuter.”
Många får friskvårdsbidrag via sin arbetsgivare. I och med att vi genom en mer stillasittande arbetskultur ökat riskerna för välfärdssjukdomar har fysisk aktivitet sällan varit en viktigare sysselsättning.
Kroppen använder man till så mycket, varje dag. Vi utsätter den för stora påfrestningar på många olika sätt och det är inte speciellt svårt att förstå att vi bör ta hand om den på bästa sätt.
Men rösten då? Skulle inte den vara värd att ta hand om på ett liknande sätt?
För att rösten är ju kroppens allra viktigaste verktyg för kommunikation. Instrumentet som alla spelar är det mest uttrycksfulla, unika och kraftfulla som finns. Rösten är själens spegel och berättar för vår omgivning om hur vi mår och vad vi känner.
Varje människa har sin helt unika och personliga röst, i likhet med ett fingeravtryck. Den är därför värd sin beskärda del av omsorg och tid. Att slipa på teknik och andning; medvetandegöra hur vi talar (eller sjunger) som mest effektivt, få våra åhörare att lyssna på vad vi har att säga – leder till bättre självförtroende och större välbefinnande.
Hela 38% av det intryck vi förmedlar vid kommunikation handlar, enligt forskare, om röstkvalitet.
Så varför inte börja att ta hand om din röst du också. Ge den lite röstfriskvård helt enkelt.
Det har den gjort sig förtjänt av.
David Sennerstrand
Resonansrörsmetoden – varför, vad och hur?
Att för röstens skull bubbla med glasrör, slang eller sugrör i ett kärl med vatten.
Varför i sjutton ska man göra det?
Man kan iallafall lugnt påstå att var och varannan logoped sysslar med detta, och även en hel del röst- och sångcoacher. Det borde vara en fingervisning åt att det faktiskt är en ganska vettig sysselsättning.
Jag och mina kollegor på kulturskolan har fått en uppdatering i Resonansrörsmetoden av logopeden och sångpedagogen, Camilla Romedahl, som är mycket kompetent i ämnet. Jag tänkte dela med mig av mina uppfräschade bubbelkunskaper i ett lagom långt och välavvägt blogginlägg.
Vi börjar med syftet. Varför är det bra och vad är det man tränar?
- Avspänning
- Andning
- Fonation
- Larynxhöjd
- Ansatser
- Resonans
- Dynamik
- Artikulation
- Röstteknik (sång och tal)
Vad handlar det om egentligen?
Med mina elever, både tal och sång, arbetar jag (och de flesta andra sångcoacher) med motstånd. Eller kanske man hellre vill förklara det som: hålla tillbaka luftflödet, inhalarkänsla, sjung på inanding, håll det åt dig och så vidare. Begreppen är många för att få personen i fråga att förstå vad det hela handlar om.
Det är i varje fall detta motstånd som är själva grundstenen i röstteknik och på till exempel en sånglektion (om du nu varit på nån) kanske du känner igen att man ofta gör övningar med tonande V, J, Z för att få tag i denna (egentligen imaginära) motvikt till den utandning man sjunger, talar eller gör andra läten på.
Känner man ett hyfsat balanserat motstånd mellan luft ut och och luft in, (till exempel 5 enheter ut och 4 emot) är det troligtvis så att magstödet jobbar på bra och att man får kontroll över sin röst och sitt luftflöde. Är uttrycket för kraftigt blir rösten lätt pressad och gäll – och är ut och motkrafterna desamma, blir det inget ljud överhuvudtaget.
Men tillbaka till poängen med att bubbla i rör. Varför är det bra?
Man har forskat på detta.
I en studie fick patienter med knutor på stämbanden bubbla eller göra mer traditionella röstövningar. Man undersökte hur stämbanden krockade före rörfonation och efter – och såg tydliga skillnader. Och förstås då åt det positiva hållet för bubblarna.
Motståndet, när man bubblar, gör att stämbanden krockar på ett mycket fördelaktigt och sunt vis. Detta motstånd kan man få patienten/eleven att känna på andra vis (sångövningar till exempel) – men med ett lagom långt rör och bubbel i vatten kommer motståndet ”av sig självt”. Därför passar metoden nästan alla och är ganska enkel att ta till sig.
Resonansrörsmetoden är effektiv för både förebyggande röstfriskvård, röstträning och för folk som tampas med mer ihållande röstproblem. Det är det som gör den så himla populär och vid det här laget relativt spridd.
Hur gör man då?
Till att börja med ska rörets längd motsvara röstanatomin för olika röstfack:
Sopran/Tenor – 26 cm
Sopran 2/Tenor 2 – 26,5 cm
Mezzosopran/Baryton – 27 cm
Mezzoalt/Basbaryton – 27,5 cm
Alt/Bas – 28 cm
Man utgår från patientens vanliga taltonläge för att välja rör. De flesta patienter känner ”att det vibrerar i halsen” och att ”det händer något” vilket är ett bra tecken.
Hur djupt ska man hålla röret under vattenytan?
Vanligast: Rörets ända är 1-2 cm under vattenytan. Till exempel vid hyperfunktion, spänd röst. Målet är röstavspänning.
I övrigt beror hur djupt man ska hålla röret under vattenytan på: diagnosen, målsättning med behandling, behandlingsskedet och patientens förmåga att fonera i röret.
I början gör patienten övningarna hemma mycket ofta, ca 10-15 ggr per dag. Utspritt under dagen men bara en minut åt gången. Viktigt att upprepa ofta. Efterhand förlängs övningen till 3-4 min per gång och då kanske man går ner i antal övingstillfällen.
Röret ska vara djupt ner (5-15 cm) då fonationstiden är 1 sek. Till exempel vid stämbandsförlamning, läckande röst. Målsättning: Överkompensation, typ pushing – övningar. Röret är bara någon mm under vattenytan, vid slutet av behandlingen av vissa röster.
Sammanfattning. Det finns såklart mycket att säga om Resonansrörsmetoden och jag kommer dela med mig ju mer erfarenhet jag får. Jag har själv nyligen varit rösttröst och därmed passat på att bubbla en hel del. Resultatet är påtagligt. Den positiva känslan man får när stämbanden sluter sig efter några korta bubbelpass, i kombination med den röstavspänning metoden bidrar med, är svårslagen.
Det tål att påminna om att det här är kanon att syssla med även som förebyggande röstfriskvård och för allmän röstträning. Som vanligt både vid sångambitioner och för talrösten.
David Sennerstrand