Vikten av en bra hållning – kanske mycket större än du tror?

Ett enkelt litet experiment kan komma att göra dig mer medveten om hållningens betydelse och dess starka koppling till röst och andning:

  1. Ställ dig upp och gör dig själv, för ett ögonblick, till ett tydligt exempel av en person med riktigt taskig hållning. Andas djupt och långsamt med magen nån minut. Hur känns det? Svårt att få ner luften? 
  2. Räta ut ryggen och nacken och visa på ett bra exempel på en människa med stolt och avspänd hållning. Andas djupt och långsamt igen. Hur känns det att andas med djupa andetag nu? Lättare?
  3. Prova steg 1 och 2 några gånger fram och tillbaka, upptäck skillnaden på att andas djupt, med magen, med dålig jämfört med bra hållning
  4. Sjunk ihop igen, för ihop läpparna och andas ut långsamt och långt på ett /F/ eller /V/. 
  5. Prova att göra likadant men nu med en bra hållning. Växla mellan bra och dålig hållning samtidigt som du andas ut långsamt på /F/ eller /V/. 

Vi talar och sjunger på utandning (ofta förlängd), du kanske kan tänka dig hur stor betydelse flödet av luften har för röstkvalitén.

Vanligt med dålig hållning framför datorn, träna på att sitta så här! Upprätt.

Med en dålig hållning kan energin i rösten gå förlorad. Det kan till exempel visa sig genom att det knarrar när du pratar. Anledningen är att luftflödet påverkas , av den dåliga hållningen, och blir för snålt för att stämbanden ska svänga på ett bra sätt. Att sträva efter en bra hållning har man mycket att vinna på.

Kan leda till värk i axlar och rygg

Är hållningen bra är det tack vare ett balanserat samspel mellan skelett och muskler. Skelettet är kroppens fundament som sammanhålls och får support av de starkaste musklerna i kroppen. Nacke och huvud är en fortsättning av ryggen. På halskotpelaren sitter huvudet och balanserar ledigt som pricken över i:et. Dålig hållning kan göra att muskler i nacken och i ryggen överarbetar och behöver kompensera för att vi ska kunna hålla huvudet upprätt. Det kan vara rejält arbetsamt i längden eftersom huvudet väger ca 4 kg och kan i sin tur leda till värk i axlar och rygg.

Hellre låta djupt och fylligt än gällt och kantigt?

När muskler i nacken och runt struphuvudet spänns höjs struphuvudet. Om du känner på ditt struphuvud, på sidorna av ditt adamsäpple, och spänner nackmusklerna samtidigt så kan du känna hur struphuvudet rör sig uppåt en aning. Struphuvudets placering påverkar rösten jättemycket. Prova att säga något, varför inte: Mammas mintmaränger smakar mumsfilibaba. Rösten blir spänd och låter förmodligen gäll redan med en liten anspänning. Känner du igen någon som pratar så? Många göra det, åtminstone lite åt det hållet. Spänn av i samma muskler och massera halsen några sekunder. Struphuvudet sjunker när muskler runt omkring det spänner av (en av anledningarna till att rörfonation är så effektivt) och det akustiska utrymmet ökar i svalget – rösten får en djupare klang och upplevs mjukare. Prova nu att säga säga samma sak: Mammas mumsiga… (eller nåt annat). Är klang och det djupare röstläget på plats nu? Det är isåfall ett röstideal många vill uppnå. Det är inte så svårt att förstå att de flesta hellre vill låta djupt och fylligt än gällt och kantigt.

Djupare röster var sammankopplat med en ökning av årsinkomsten på 187 000 dollar

Ett forskningsteam från Duke University och University of California kom till exempel fram till att 25% lägre rösttonläge bland VD:ar med djupare röster var sammankopplat med en ökning av årsinkomsten på 187 000 dollar. Det låter kanske långsökt och orealistiskt, kanske du tänker. Samtidigt är det knappast den enda studien som visar att hur rösten låter har oerhörd betydelse i muntlig kommunikation. 

En bananliknande form

När jag var i tonåren övade jag mycket gitarr. Jag skulle bli bäst i stan och satt med krökt rygg på sängkanten och övade skalor timme ut och timme in. Jag blev rätt bra på gitarr men samtidigt, under tusentals timmar av övning, hade min kropp i gymnasieålder tagit sig något av en bananliknande form. Jag vann något men förlorade något annat. Mina bandmedlemmar gav mig förtroendet att spela många och långa gitarrsolon på flera konserter. Men det är svårt att uttrycka energi och självförtroende med en hopsäckad kroppshållning.

Ställ dig med krökt hållning så du ser hela din kropp i en spegel. Säg: ”Jag kan, jag vill och jag ska!”. Får du problem med trovärdigheten? Var inte ledsen för det, jag tror att de flesta får det med en kroppsspråk som uttrycker så mycket osäkerhet.

En upprätt hållning och en stabil välljudande röst kan göra underverk för hur du uppfattas av andra, både på och utanför scenen. 

För mig tog det många år innan jag åtminstone delvis hade kommit tillrätta med problemet. 

Med tiden gör dåliga andningsvanor att vi får dålig hållning

Men min dåliga hållning ska jag inte enbart skylla på gitarren. Redan innan jag började glöda för musiken hade jag dålig hållning. Kommer ihåg att min storebror sa att jag skulle sträcka på mig långt mycket tidigare än jag började spela gitarr.

En förklaring kan ha varit min astma. En astmatiker andas ofta en hel del genom munnen och använder alldeles för mycket luft, 2-3 gånger mer än vad som är sunt. Precis som ett motorfordon inte fungerar optimalt av varje sig för mycket eller för lite bränsle, likadant är det med våra kroppar. Överläkare Johannes Lindh har skrivit en intressant bok där han argumenterar för att överandning är en stor bov till en hel del åkommor. Boken heter ”Medicinskt svårförklarliga symtom” och är ett hett lästips om du vill fördjupa dig i andningens betydelse för din hälsa.

Är det något astmatiker gör så är det att andas genom munnen. Mycket och ofta. Munandning orsakar ytlig andning och att bröstkorgen häver sig. Diafragman får ett begränsat spelrum, särskilt när vi sitter ner, och hållningen blir hopsjunken.

Med tiden gör de dåliga andningsvanorna att vi får dålig hållning även när vi står. Diafragman trycks ihop och den blir mindre rörlig och får svårare att förflytta sig nedåt vid inandning. 

Alla barn har bra hållning från start

Man kan tro att det är så att vissa föds med dålig hållning. Så är det inte, alla barn har bra hållning från start. Många problem kan gå i arv men dålig hållning är inte ett av dem.

Har man ett yrke där man inte rör på sig och sitter mycket är risken större att man utvecklar dålig hållning än om man har ett yrke som inbjuder till fysisk variation.

Ipads och telefoner är också bovar i dramat eftersom många spenderar massor av tid framför dem med framåtböjda huvuden. Man brukar kalla det gamnacke.

Prova själv hur diafragman jobbar vid hopsjunken hållning jämfört med bra hållning.

Övning — diafragmans rörelse vid dålig respektive bra hållning

  1. Luta dig fram, känn diafragmans rörelse i mellangärdet, andas ut och in några gånger. Hur känns rörelsen i diafragman?
  2. Sträck på dig och gör samma sak igen och andas in och ut några gånger. Visst går det mycket lättare för diafragman att röra sig nedåt nu?

Hoppas att du genom detta inlägg blivit lite mer pepp på att lägga lite tid för att utveckla din hållning. Avlutar här med några tips som kanske kan underlätta.

6 Tips för en bättre hållning

  1. Ett sätt att få en bättre hållning är självklart att påminna sig själv om att räta på sig lite då och då.
  2. Fråga folk som kan hjälpa dig att bli mer medveten om ditt kroppsspråk. Handlar det om specifika situationer då din kroppshållning sjunker ihop? (Det kan till exempel vara framför datorn på jobbet eller när du står och pratar inför folk – vilket är vanligt).
  3. Träna! Och speciellt muskler som har en stark koppling till hållningen: mage, rygg och sätesmuskulaturen. Exempel på övningar: Plankan, Knäböj och Rygglyft. Yoga är generellt en bra träningsform för en bra hållning.
  4. Att köpa ett par MBT-skor (Masai Barefoot Technology) är en bra idé eftersom din kropp mer eller mindre tvingas till en bra hållning. Kostar några tusen men kan vara väl använda pengar.
  5. Skippa alltid hiss. När du går i trappor tränar du sätesmuskeln som hjälper dig med hållningen.
  6. Använd hållningsväst eller hållningsbandage – men inte alltid. I de situationer du sjunker ihop, till exempel framför datorn, kan en hållningsväst vara en bra grej att ha på. Vissa blir förtjusta eftersom den till en början kan framstå som en quickfix och behåller den på, för länge. Tänk på att musklerna som bär upp din hållning måste få jobba. Överdriver du användningen av en hållningsväst pensionerar du dina hållningsmuskler – då kan hållningen till och med bli värre när den inte sitter på. Aldrig mer än 4 timmar åt gången är en tumregel.

Lycka till!

/ David Sennerstrand

7 TIPS FÖR bättre video-kommunikation

Har hållit en hel del kurser online det senaste året. Jag har också varit med och utvecklat en interaktiv musik-kurs för förskolebarn via Teams och zoom. Det har verkligen funkat hur bra som helst och varit jättekul.

Men som de flesta andra längtar även jag efter fler riktiga möten. Och nu finns stora förhoppningar på att snart möta deltagare och publik på riktigt igen. Det kommer att bli fantastiskt.

Men i det här inlägget håller vi oss kvar i den digitala världen, för videosamtal är något vi kommer att fortsätta ha i långt mycket större utsträckning än före pandemin. Har lärt mig en del om möjligheter och problem med att uttrycka sig via skärm. Så tänkte helt enkelt passa på att dela 6 super-tips ✊.

6 tips för bättre video-kommunikation
  1. TALA LÅNGSAMT – När vi pratar via video så syns inte hela vår kropp (oftast) och vårt kroppsspråk begränsas. Det är en av anledningarna till att vi inte kommunicerar lika effektivt via Teams, Google meets eller Zoom som IRL. Det kan vi delvis kompensera genom att dra ner på tempot.
  2. VAR GENERÖS MED DINA LEENDEN – Subtila små leenden når ofta fram IRL men när du kommunicerar via datorn så har du mycket att vinna på att smila lite extra eftersom nyanser ofta får svårare att hitta till fram online.
  3. ÖVA UPP EN BRA DJUPANDNING SOM FUNKAR I VARDAGEN – Mitt stående tips. Men är det något som får dig att andas ytligt, är det just stillasittande och stress. Onekligen finns risk att du får både och som ett brev på posten i till exempel en lång videokonferens med en ännu längre agenda på saker som det ska diskuteras och beslutas om. Hur du tränar djupandning kan du läsa mer om HÄR!
  4. BEHÅLL MICKEN PÅ UNDER MÖTET ÄVEN NÄR DU INTE PRATAR – Det förstärker här och nu-känslan. Att till exempel höra ljudet av: en penna som dras mot ett papper, nån som tar en sipp på sitt kaffe, skrattar till – hjälper den som talar att känna att det faktiskt finns riktiga människor som lyssnar. Att kommunicera blir så mycket lättare om man känner att det finns en mottagare på andra sidan.
  5. BEHÅLL KAMERAN PÅ ÄVEN NÄR DU INTE PRATAR – Att se människor gör också kommunikationen enklare och roligare. Varför inte prova det omvända? En pratar och alla andra stänger av både mick och kamera. Får du som har ordet en känsla av ensamhet och kanske till och med att du pratar med dig själv? Det är risk för det, så var schyssta mot varandra och behåll mick och kamera på (tekniken ska klara det).
  6. SITT EN BIT LÄNGRE FRAM PÅ STOLEN Då minskar du risken för att du sjunker ihop. Röst, andning och flöde funkar mycket bättre om du har en bra hållning. Och sen ser du ju snyggare ut också.
  7. SKA DU PRATA MYCKET OCH LÄNGE, LÄR DIG RÖRFONATION – Rörfonation (att bubbla i vatten med glasrör) ger möjligheten till en fantastisk universal-övning för rösten som är väldigt användbar. Några av många syften är att: komma ner i röstläge, röstavspänning, få en mjukare röst, förebygga röst-slitage och är även en form av andningsträning. Fattar du nada? Kolla HÄR!

Det var några väl utvalda tips.

För att boka en ”Röst och kommunikations-workshop”, digitalt eller IRL, se HIT!

LYCKA TILL

/DS

därför knarrar du på rösten och så blir du av med det

Forskning visar på att HUR en persons röst låter påverkar åhörarna dubbelt så mycket som innehållet i hens budskap (Quantified Impressions).

Just knarrande röster är en av de ofördelaktiga rösttyper folk tenderar störa sig på mest.

På den internationella Knarrtoppen ligger Marge Simpson rätt bra (eller pyrt) till.

Påverkas du av hur olika röster låter?

Men det är inte bara i USA det knarras. Bland svenska celebriteter har jag svårt att tänka mig att det finns nån som knarrar mer än den (f.d) fantastiske fotbollsspelaren Henrik Larsson.

Henrik Larsson – det knarrar en del

Politikern Andreas Ygeman (S) går nog in tätt efter på silverplats.

Det är när rösten påminner om ett större eller mindre sågverk på vokalerna: [a e i o u y å ä ö] det syftas på när man talar om en knarrig röst. När jag ger exempel på knarrare, eller fattar tag i en mick och knarrar själv på generös volym, under mina workshops – kan det faktiskt vara så att en del börjar grimasera som om jag utsatte dem för någon slags tortyr.

Och kanske är det så att du själv funderar just nu: ”Tänk om jag är en av dem, som knarrar så där mycket”. Då rekommenderar jag följande:

  • Spela in dig själv och lyssna när du till exempel läser en text eller pratar i telefon med en vän. Inspelningen ljuger inte. Men tänk på att LITE knarr då och då egentligen inte behöver vara nåt problem, helt perfekta röster (vad det nu är?!) är inte heller alltid roligast att lyssna till i längden. Små ”röst-skavanker” kan upplevas charmiga och till och med vara en fördel.

Kommer du ändå fram till att: ”Det där är jag minsann inte nöjd med”, så följ röstcoachens (alltså mina) följande tips:

  • Man pratar ju (förutom norrlänningens inandnings-jo) på utandning. Är det då för snål skjuts på utandningsluften börjar det ofta att knarra. Det beror på att stämbanden svänger för sakta och oregelbundet. Det är ju luften från lungorna som ska sätta fart på dem och därför behöver du ge stämbanden ett jämnt och balanserat luftflöde så att de får svänga i sin fulla potential. Ett hafsigt anslag på gitarrens strängar är ju avgörande för hur ackordet eller tonen kommer att låta, för att dra en liknelse.

Är det så farligt egentligen? Nja…

Kanske handlar det bara om lite kvällsknarr för att du helt enkelt är trött och försöker ta igen dig. Eller så har du lagt dig till med ett subtilt litet kultur-journalist-knarr som är en rösteffekt för att låta kunnig och som att du tar dig själv på oproportionerligt stor allvar. Ingen egentlig fara för rösthälsan, men om det låter bra, det får du avgöra själv nästa gång du rattar in Kulturnytt i P1.

Göran Persson använder sig, medvetet eller omedvetet, av något som liknar kultur-journalist-knarr, genom vilket han vill förmedla: ”Jag har stenkoll och är typ ALLSMÄKTIG”. Översittarknarr är en (trots negativ laddning) ganska träffande beskrivning (i följande exempel utdrag ur en underhållande konflikt, rörande vikt, med Maud Olofsson).

Ägnar Göran Persson sig åt Översittarknarr?

Ska man göra nåt åt sitt knarrande?

Det beros som vanligt på vad man vill förmedla och det är så klart upp till var och en att avgöra. Men om det är så att knarret är det utmärkande draget för personligheten kan det vara en inte så lite begåvad idé att ta tag i problemet. Riktigt grovknarr sliter också en hel del på stämbanden och sprider helt ärligt inte någon vidare god karma bland medmänniskor. En pepp är att det med röst- och andningsteknik går att lösa problemet ganska lätt. Och att en hel del annat, du kan ha stor nytta av, följer med på köpet.

David Sennerstrand

genomtänkt online-upplägg både för grupp- och enskild undervisning

Jag har ett (om jag får säga det själv😊) bra och effektivt upplägg för röstcoachning för grupper online men också för enskild undervisning.

Via Teams eller zoom fungerar distansundervisning förvånansvärt bra.

Vi utgår från dina behov, jag gör ett utformat upplägg och sen kör vi bara💪!

För mer info och bokning av röstcoachning i grupp, se HIT! och för enskilt kollar du HÄR!

Spänn av stressmusklerna

Att gå runt med spända axlar är ingen höjdare för varken röst eller andning och kan vara en tydlig signal på att du är stressad. Stressen brukar också sätta sig i nack, käk och ansiktsmuskler.

Att medvetet förlänga sin utandning är ett sätt att få kroppen att slappna av. Under tiden du andas ut (genom näsan som vanligt) kan du närvara i berörda muskler och uppmärksamma omedvetna spänningar, bli varse och göra dig kvitt dem.

Förläng din utandning genom ett ”ekonomiskt” luftflöde. Ungefär som när du blåser såpbubblor. Öva till exempel under promenaden eller cykelturen.

TESTA!

Spänn av kissen!

Öva förlängd utandning under lågintensiv motion.

Exempel:

  • 3 steg/tram på inandning – naturlig andningspaus – 5 steg på utandning – naturlig andningspaus och om igen.
  • Fokusera på hur det känns i axlar, nacke, käkar och ansikte när du andas ut.

Låter din röst för nasal? Det kan bero på det här!

Här kommer ett grym övning från röstcoachen (det är jag) om du tycker att du låter alltför nasal när du pratar. Eller ”pratar i näsan” som en del uttrycker det.

Det är sant att det kan vara jobbigt för din omgivning och kanske till och med tära på ditt egna självförtroende om du är missnöjd med hur din röst låter.

Men det är inte säkert att det behöver vara så himla svårt att ändra på. Om du tycker det låter lite väl mycket näsa när du pratar är kruxet ofta att du inte artikulerar tillräckligt.

Foto: Braydon Anderson

En bra grej för att bli medveten är att överdriva åt ena eller andra hållet för att bli medveten om problemet.

Så prova denna ÖVNING:

  • Sluddra överdrivet otydligt på konsonanterna samtidigt som du säger: ”BIBBIS PIPPI PETTER HOPPAR OCH SPRITTER OCH SPRÄTTER”.

Låter ganska mycket genom snoken va? För att kolla graden av nasalitet upprepa frasen, med otydliga och slappa konsonanter, samtidigt som du håller för näsan.

Är det typ omöjligt? Då går nästan all luft genom näsan. Men vi vill ju ha det mesta av luftflödet genom munnen, så att klangen blir mindre nasal (OBS! Lite nasalitet är positivt för röstkvaliteten)

  • Prova nu att säga samma sak men med överdrivet tydliga, smidiga och till och med lite käcka konsonanter. Aktivera läppar och tunga.

Hur kändes det? Lät det mindre nasalt. Be gärna nån att lyssna eller spela de båda versionerna på mobilen och avgör själv vilken som är bäst.

Håll för näsan när du övar (måste ju inte vara Bibbi:) så får du dödskoll på hur mycket näsa vs mun ljudet kommer ifrån.

Lycka till!

David Sennerstrand

hur du hanterar scenskräck

Ett rätt dramatiskt inlägg om scenskräck, rampfeber, talrädsla eller vad man nu vill kalla det – med en eventuell problemlösning utifrån ett andningsperspektiv.

All uppmärksamhet riktas mot dig. Du börjar att andas med snabba och ytliga andetag. Och när andningen väl flippat ur så kommer din röst avslöja vilken pärs du går igenom så fort du öppnar munnen. Då kommer alla veta att det är en kamp för dig att stå där och att du inte ens är i närheten av att hantera situationen.

Din kropp har gått in i kamp och flykt-läge och är nu övertygad om att det hela handlar om en livsfarlig situation som kräver att du antingen måste slåss, fly för ditt liv eller till och med lägga dig ner för att…spela död.

Tyvärr riskerar framträdandet att falla platt, totalt – om du gör något av det som kroppen föreslår.

Katt i kamp och flykt-läge

Du vänder blicken uppåt som ett sista desperat försök att vädja om hjälp till högre makter för att klara dig hel ur den här fruktansvärda situationen. Men en bättre idé är oftast att fokusera på hur du andas. Mer om det snart.

Människor som dör scenskräck-döden är försvinnande få

Scenskräck är den vanligaste av alla fobier. Miljontals svenskar lider av så galet stor ångest av bara tanken på att prata inför folk så att de är bredda att göra precis vad som helst för att slippa undan.

Påstridiga tankar som: ”Jag kommer göra bort mig”, ”folk kommer tycka att jag är astråkig”, ”jag kommer säkert spy ner hela stället också” ekar i huvudet. Så starkt och övertygande att du riskerar börjar tro på de mest verklighetsfrånvända av orimligheter.

70% har mer eller mindre problem med att snacka inför bara en litet gäng människor. 

Samtidigt kan de flesta själva kolla upp att människor som dör scenskräck-döden är försvinnande få. Scenskräck är inget annat än ett hot – på låtsas. 

Särskilt genom att förlänga utandningen aktiveras kroppens lugn och ro-system.

Hur gör man då för att hantera scenskräck? Jo, det är så att nervositet och andning är starkt sammankopplat. Korta, snabba, ytliga, orytmiska och ljudliga andetag sätter igång kroppens kamp och flykt-system (sympatikus). Lugna, låga och långa andetag sätter igång motsatsen, kroppens lugn och ro-system (parasympatikus).

Och att andas medvetet och styra sina andetag, det är ju faktiskt inte så himla svårt. Så andas bara sakta, lågt (diafragma-anding), genom näsan och se till att speciellt utandningen är längre än inandningen för bästa effekt.

Till exempel: Räkna till 3 på inandning och till 4 på utandning (eller vad som känns bra). Eftersom näsan är ett fantastiskt organ som filtrerar luften, ger den mer motstånd (saktar ner) och inbjuder till lägre andning – använd den och inte munnen när du andas.

Pulsen sjunker, du blir lugnare, rösten stabilare och det du säger kommer få ett större genomslag.

Ett tips är att öva förlängd utandning lite då och då. Förslagsvis när du är ute och går. Till exempel 2 steg på inandning och 4 steg på utandning. Tillåt den naturliga paus som uppstår mellan in och utandning.

Just nu jobbar jag på en garanterat rolig och lärorik StandUp-föreläsning i temat som är bokningsbar så fort normalitet råder igen. Den heter Om konsten att hantera scenskräck, du kan läsa mer om den HÄR! Kanske nåt för din organisation?

David Sennerstrand

5 goda anledningar till att andas genom näsan!

Det finns fler skäl till att medvetandegöra hur du andas än du kan ana. Vi andas in 10-20 kg luft om dagen. Att tro att det skulle vara obetydligt på vilket sätt vi använder all denna luft, är därför ganska galet.

Vi undersöker hur man lättast får ner luften djupt i lungorna under en röst- och andningsworkshop i Motala. Näsa VS mun!
LÄS MER

Har du scenskräck? Vanligaste problemet – grunda inandningar.

Att framträda inför folk innebär för många en mer eller mindre utmanande situation. Massvis med människor känner igen sig i begrepp som: scenskräck, rampfeber och talrädsla. Ofta är stresspåslaget anledningen till att du börjar att högandas. Det vill säga att luften bara fyller överdelen av lungorna.

Snacka Sunt erbjuder bland annat workshops i röst, andning och kommunikation.
LÄS MER

RÖSTCOACHNING – HUR OCH VARFÖR?

Upptäck din utvecklingspotential i muntlig kommunikation genom att anlita en röstcoach. Din röst är viktig.

Att ta hjälp av en röstcoach innebär att få hjälp med att nå ut med sitt budskap på ett mer effektivt sätt. Alla har förmågan att utvecklas.

Förutom det rent röst-relaterade följer många andra fördelar med att medvetandegöra hur vi andas. Att utveckla sin diafragma-andning där vi saktar ner farten, och förlänger utandningen, har oerhört starka kopplingar till harmoni, självkänsla och välmående. Detta följer med på köpet och är ännu ett starkt argument till att ge röst och andning lite mera av din uppmärksamhet.

LÄS MER