Höll i en röst-workshop på Järfälla Lärcentrum i torsdags. Välbehövlig röstfriskvård för ett gäng lärare; ett minst sagt röstkrävande yrke. På bilden visar jag deltagarna poängen med att för röstens skull bubbla i vatten med rör. #rörfonation
Finns mer att läsa om rörfonation under länken till höger högst upp på sidan.
Är din organisation intresserad av att boka en röst-workshop? Ställ din förfrågan HÄR.
Har beställt hem ett tjugotal fonationsrör i olika längder. Undrar du vad man använder dem till? Kolla föregående inlägg så får du en hyfsat utförlig genomgång.
Många uppskattar att jobba med rösten på detta sätt. Det är konkret och de flesta får en positiv känsla, att bubblandet gör skillnad, redan efter en kort stund.
På mina workshops använder vi oss ofta av sugrör, en budgetvariant, men riktiga labbrör av glas är ju helt klart det bästa. Därför siktar jag på att ha en uppsättning med mig, om kunden önskar, inför kommande workshops.
Ett bättre begrepp än magstöd tycker jag är jämvikt. Att hitta ett sunt förhållande mellan utkraft och motkraft i luftflödet. Det är i synnerhet det sistnämnda som man medvetet behöver öva på för att börja använda sin röst mer avspänt, kontrollerat, sunt och inte minst för att börja kommunicera mer effektivt.
Att bland annat jobba med fonationsrör för att uppnå detta är faktiskt riktigt smart.
David Sennerstrand
Tyvärr är läraryrket, som såklart är ett ytterst röstkrävande yrke, underrepresenterat när det gäller satsningar på utbildning inom röstvård- och röstteknik.
Lärare får ofta söka logoped efter att ha skadat rösten, menar Viveka Lyberg Åhlander. Hon visar konkreta exempel på betydelsen av en bra röstkvalité angående elevers förmåga att tillgodogöra sig och förstå det som läraren kommunicerar i sin föreläsning. Det är väldigt intressant att lyssna till jämförelser mellan en bra röst och en sliten och svag i undervisningssammanhang. Det är inte svårt att förstå att röstens betydelse för att läraren ska kunna utöva sitt yrke med tillfredställande resultat är enorm.
Klicka på länken för att se hennes föreläsning Lärarens viktiga röst HÄR. (En tredjedel av befolkningen har yrken där rösten är en förutsättning för utövandet. Viveka Lyberg Åhlander, logoped och forskare, efterlyser utbildning och forskning när det gäller lärares röst. Det finns forskning som tyder på att den påverkar barns förståelse och inlärning. Inspelat i juni 2013. Arrangör: Lunds universitet.)
David Sennerstrand
Så gott som alla vet att det är viktigt att träna sin kropp. Vi bör ta hand om den, äta sunt och röra på oss för att hålla oss friska, snygga och må bra.
Folkhälsomyndigheten rekommenderar: ”Alla individer bör, helst varje dag, vara fysiskt aktiva i sammanlagt minst 30 minuter.”
Många får friskvårdsbidrag via sin arbetsgivare. I och med att vi genom en mer stillasittande arbetskultur ökat riskerna för välfärdssjukdomar har fysisk aktivitet sällan varit en viktigare sysselsättning.
Kroppen använder man till så mycket, varje dag. Vi utsätter den för stora påfrestningar på många olika sätt och det är inte speciellt svårt att förstå att vi bör ta hand om den på bästa sätt.
Men rösten då? Skulle inte den vara värd att ta hand om på ett liknande sätt?
För att rösten är ju kroppens allra viktigaste verktyg för kommunikation. Instrumentet som alla spelar är det mest uttrycksfulla, unika och kraftfulla som finns. Rösten är själens spegel och berättar för vår omgivning om hur vi mår och vad vi känner.
Varje människa har sin helt unika och personliga röst, i likhet med ett fingeravtryck. Den är därför värd sin beskärda del av omsorg och tid. Att slipa på teknik och andning; medvetandegöra hur vi talar (eller sjunger) som mest effektivt, få våra åhörare att lyssna på vad vi har att säga – leder till bättre självförtroende och större välbefinnande.
Hela 38% av det intryck vi förmedlar vid kommunikation handlar, enligt forskare, om röstkvalitet.
Så varför inte börja att ta hand om din röst du också. Ge den lite röstfriskvård helt enkelt.
Det har den gjort sig förtjänt av.
David Sennerstrand
Hittade en himla intressant artikel, med några år på nacken (Av Anna Asker 2006), från SVD som är väl värd att lyftas upp i ljuset här på bloggen. Bland annat om att skapa auktoritet med hjälp av en god röstteknik.
Där berättar bland andra Per Johnler, vd vid Föreningssparbankens Fastighetsbyrå, att han ofta talar inför kollegor och kunder. Efter tio besök hos en logonom har han, nu när han tränat upp teknik och andning, till och med börjat tycka det är lustfyllt att hålla tal, berättar han.
Han påpekar att ingen sa till honom att han borde få hjälp att utveckla rösten utan att det istället var ett eget initiativ. Även om det inte alltid var så roligt att ställa sig framför en videokamera när han egentligen inte hade tid och dessutom visste att han skulle bli kritiserad.
Videokameran avslöjade att han pratade för fort, andades fel, undvek pauser och fyllde ibland ut med ”öhhhhh” mellan meningarna. Väldigt vanliga misstag, men lite besvärande att upptäcka hos sig själv på videofilm.
Per Johnler sammanfattar det hela med att träningen har hjälpt och att han känner en helt annan säkerhet och glädje i att prata inför andra människor och menar att det är något han borde gjort redan i början av sin yrkeskarriär för 20 år sedan.
I artikeln berättar även lärarstudenten Linda Boman, 25 år, att rösten är nyckeln till auktoritet i klassrummet.
”Jag är ganska kort, 163 cm, och ska bli gymnasielärare. Om jag ska hålla ordning på 19-åriga långa killar måste jag göra med min röst. Jag kan inte göra det med min fysik.”
Läs den i sin helhet här.
För att nå ut till fler har Snacka Sunt äntligen fått sig en Facebook-sida.
Gå gärna in och gilla för att följa inlägg som publiceras där.
Jag har genomgått en rad skådespelarutbildningar, jobbat i flera olika teatersammanhang och har lärt känna många som sysslar med olika varianter av scenframställning under åren.
Vissa har slutat, ibland på grund av obekväma arbetstider, sökt sig till mer lukrativa branscher eller av någon annan anledning bytt yrkesbana.
Andra har passionerat fortsatt livnära sig på artisteriet år efter år.
Den här sortens människor, med ovannämnd yrkes- och utbildningsbakgrund, har något gemensamt. Det är en kunskap som många i andra yrkesgrupper saknar. Men som skulle vara oerhört värdefull att besitta i långt fler branscher.
En kompetens som skulle göra stor nytta inom väldigt många yrkesområden.
Det handlar om förmågan att få sina åhörare att lyssna, trollbinda, att våga pausen i framförandet, att hantera sin eventuella rampfeber och att släppa fram sin röst och låta den ta plats.
Att ta del av denna kunskap är något till exempel näringslivet skulle vinna mycket på. Särskilt i det här landet där normen ofta är att inte ta plats utan istället be om ursäkt för sig själv, sitt mål och mening.
Och ingen blir väl förvånad över, om jag nu som slutkläm passar på att upplysa om att en välfungerande röst, som fyller rummet, ljuder starkt, klart och snyggt har en synnerligen stark koppling till det hela.
Det var dagens predikan det.
David Sennerstrand
Till exempel yrkesgrupperna poliser, lärare eller förskolelärare är i många situationer hjälpta av att kunna skapa pondus och auktoritet.
Detta är såklart svårt med en gäll, pipig och spänd röst. Det är lätt att tro att man har den röst man har och att den inte går att förändra.
Inget kan vara mer fel.
Att lära sig tala med botten, volym och auktoritet blir för många ett kraftfullt och ovärderligt verktyg. Och den där trygga, stadiga och förtroendeingivande rösten finns faktiskt tillgänglig hos de allra flesta.
Skådespelare får ofta en stor dos röstträning på skådespelarutbildningar som de sen har nytta av hela livet, även om det nu inte skulle vara just inom skådespelaryrket de väljer att verka.
En kunskap som skulle vara väl motiverad i så många yrkesgrupper, och inte minst i näringslivet där kommunikativa förmågor är av största vikt.
Det är viktigt vad man säger, ingen tvekan om det. Men hur man säger det har så mycket större betydelse för hur åhöraren uppfattar innehållet än du kan ana.
Personlig utveckling är i allra högsta grad att jobba med sin röst. Min förhoppning är att öka medvetenhetsgraden kring detta.
David Sennerstrand
Eller tungvrickare på svenska. Ett utmärkt tillvägagångssätt för att öva upp artikulation, smidighet i tunga och läppar etc.
Sju sjösjuka sjömän sköttes
Av sju sjösjuka sjuksköterskor
På det sjunkande skeppet Shanghai
Sj-ljudet (eller sch) är dessutom en räkmacka till att få bra aktivitet i bukmuskulaturen. Glöm inte att använda djupandning, förslagsvis vid radbyte, så att magen rör sig utåt vid luftintag. Prata som om du hade ett gäng åhörare framför dig så att du ”riktar ut” rösten.
En hit för lite läppgympa!
Peter piper the pickled pepper picker
picked a pack of pickled peppers
If Peter piper the pickled pepper picker
Picked a pack of pickled peppers
How many pickled peppers
Did Peter piper the pickled pepper picker pick
(Peck och inte pack i originalet, men jag tycker man får mer flow om man säger pack.)
Kolla in min film!
Här är det bra att variera med några Brrrrr (läppfladder) emellan varven, för läppavspänningens skull. Jobba med mjuka, kvicka, smidiga och aktiva (rörliga) läppar. Och igen, glöm inte att andas djupt, utan att för den skulle ta in onödigt mycket luft. Om du gör ett överintag av luft blir det också svårare att hantera all denna luft på balanserat sätt.
Och några kortisar, också med huvudsyfte att utveckla smidighet i läppar:
Per packade pappas packsäck proppfull.
Bagare Bullen bakade bara bruna brända bullar.
Med mitt mått mätt.
Har man möjligen i mannaminne sett på maken?
Postmästaren passade posten punktligt.
Brottslingen blandade bort de bindande bevisen.
Och sen får man inte glömma Betty (också är bra för smidiga läppar).
Betty bought a bit of butter
But the bit of butter Betty bought was bitter
So Betty bought another bit of butter
Och några tungvrickare med betoning på tungan, som också behöver sin beskärda del av träning och gymnastik för en bättre artikulation.
Göken jublade glad i den ljusa och ljuvligt ljumma juninatten.
I trakten kvittrade tättingarna, (sångfågel), titt och tätt.
Den godmodiga gumman gav den glade gossen en gul gullhöna.
Det dundrade dovt i dalen under åskdundret.
Vid S-ljud är det viktigt att inte placera tungan mellan tänderna så att man hör tendenser till läspande och för att vi vill att S:en ska bli skarpa och tydliga. Vissa lägger tungan bakom över tandraden och andra bakom den undre när de gör sina s-ljud. Inget är mer rätt eller fel än det andra. Bra ändå att vara medveten om att om du naturligt sätter S:en bakom över tandraden blir de skarpare och tydligare, men riskerar att bli svåra att ”runda till” för en eventuell ljudtekniker i ett sammanhang där ljudteknik krävs.
S som placeras bakom nedre tandraden blir naturligt ”tjockare” och mjukare, och kanske skönare att lyssna till, men ger inte riktigt samma skärpa och tydlighet till texten.
Man kan ju alltid satsa på att lära sig behärska båda placeringar. Här följer några övningar med fokus på S:
Sedan senaste sommaren har han slipat 666 slöa saxar.
Med svällande storsegel sökte sig seglarna mot sydost.
Svanen simmade stilla i solen och sökte sina små.
Sex laxar i sex laxaskar.
Jag kommer att fylla på det här inlägget med andra bra tungvrickare efter hand. Så håll ögonen öppna!
Hepp!
David Sennerstrand
