Svenskan är ett dynamiskt språk som inbjuder till att röra sig tonmässigt upp och ner i nära på var och varannan stavelse. Jämför till exempel med engelska genom att säga:

“Queen Street” 

Hur låter ordet rent melodiskt? 

Sjung rytmen och tonerna i Queen Street på: Na-Na. 

Ganska entonigt va?

Hur låter samma ord fast på svenska?

 ”Drottninggatan”

Säg rytmen, stavelserna och tonerna i ordet på: ”Na-na-na-na”.

Jag gissar att du byter ton på alla av de fyra stavelserna ordet innehåller på svenska. På engelska stannar du troligtvis på samma ton på bägge stavelser.

Många utlänningar tycker att svenska låter som sång. Det beror på att vi växlar tonhöjd så tätt i vårt prat. 

Därför är det extra viktigt i just svenskan att ha lite koll på hur vi påverkar människor runt omkring oss med vårt ”sjungande”. 

Sorgligt med tonfall

I musik uttrycker man bland annat: sorg, energilöshet och hopplöshet genom fallande toner. 

Samma gäller även i talet. Prova genom att säga följande mening med fallande toner några gånger. Som att du tonmässigt går nerför en trappa:

Låter det kanske inte som att du är jätteglad för din vunna miljon när du avslutar på botten. Kanske har du redan cash så det räcker och blir över. Eller så har du mycket att vinna på att bli medveten om hur du använder toner i ditt tal. 

Lyssna på ditt inspelade mobilsvar. Avslutar du det med en ton i botten? Då sänder du ut mer depp än pepp till den som lyssnar.

Pondus med tonfall när du trycker till sista ordet

Genom att betona sista ordet eller stavelsen, samtidigt som du går ner i melodin, innan pausen ökar din pondus. Prova att först säga meningen med uppåtgående ton på sista ordet i meningen:

“Jag har gett allt för mitt lag!”

På det sättet kommer meningen att antingen låta som en fråga eller som att du är glad, beroende på små nyanser i röst i de olika varianterna. 

Prova att säga samma mening men låt rösten gå ner på sista ordet, men utan att betona det. 

“Jag har gett allt för mitt lag!”

Prova nu att betona sista ordet samtidigt med en låg ton på sista ordet. 

“Jag har gett allt för mitt lag!”

Små skillnader som får helt olika innebörder. 

Lycklig med stigande toner 

Gör tvärtom, börja längst ner i rutan, och säg:

Nu låter det som att du faktiskt ser fram emot semestern. Eller vad tycker du själv? Prova några andra korta meningar. Jämför stigande med fallande toner.

När du avslutar uppåt ger du energi men också vice versa när du avslutar nedåtgående. 

Det smittar av sig och påverkar den eller dem som lyssnar på dig.

Du kan relativt enkelt ändra på detta, genom att bli mer tonalt medveten. 

Börja med att spela in ett nytt mobilsvar på en gång och avsluta på topp.

Med stigande melodi i slutet kan du sätta frågetecken på allt

F: Om man går upp i slutet på en fras låter det väl som en fråga, att man inte riktigt tror på nånting av det man säger. Det vill inte jag. 

S: I engelskan finns ett begrepp som kallas för uptalk. Det är när rösten går upp i slutet av meningarna på ett sådant sätt att det låter som en fråga.   

Skillnaden, i melodin, om det låter som en fråga eller att du är glad handlar om hur högt du låter den sista tonen i meningen gå upp. 

Säg följande mening och gå upp rejält i tonhöjd på den sista stavelsen i det sista ordet. 

“Jag har vunnit en mil-jon!”

Glädje i sin renaste form.  Prova nu att lägga tonen i sista stavelsen en liten bit under den i första exemplet. 

“Jag har vunnit en mil-jon?”

Det var lite om hur ökad medvetenhet kring vilka toner du använder när du pratar, kan förbättra din muntliga kommunikation.