Etikett: tala rätt

Rösten avslöjar hur du mår

david2 # # # # # # # # # # # # # # # #

De tillfällen jag själv känner mig i obalans och mår som taskigast – tar sig detta alltid uttryck i rösten. Jag tappar mitt jämna luftflöde så att rösten blir instabil och knarrig och ger ett osäkert intryck. Andra kanske också får huvudvärk eller ont magen. Känslor tar sig olika uttryck men det hörs så gott som alltid på rösten om en person inte riktigt är i psykisk balans.

Jag har ett ess i skjortärmen att slänga fram genom min röstteknik. Om jag nu skulle känna att jag inte vill att personen i fråga jag snackar med ska avslöja mitt egentliga känslotillstånd.

Utan att lägga nån personlig värdering i huruvida man ibland ska dölja om man är i balans eller inte, är rösttekniken ett fantastiskt verktyg för större valfrihet i hur vår omgivning ska uppfatta oss.

Om man är fysiskt sjuk, där rösten också avslöjar vårt tillstånd, kan man ofta med teknik få sig själv att framstå som det rakt motsatta. Pigg, fräsch och redo att leverera. Det kan ju onekligen vara användbart – inte minst i många yrkesrelaterade situationer.

Ska tilläggas att livskriser och depressioner kan ställa till med allvarligare och mer ihållande röstproblem, som till exempel ihållande heshet. Stämbanden blir spända. Då krävs oftast samtalsterapi, och troligtvis också röstterapi av logoped. 

David Sennerstrand

Kategorier: OkategoriseradeKommentera

De slipar på retoriken – men glömmer tekniken #retorik

david2 # # # # # # # # # # # # # # # # # #

Sitter just nu och tittar på Agenda. Det är partiledardebatt. Stefan Löfven i ena ringhörnan och Anna Kinberg Batra i den andra. Har svårt att koncentrera mig på debattinnehållet på grund av knarret i deras röster. Speciellt den sistnämndas. En yrkesskada, javisst – men tänk hur mycket mer övertygande det skulle låta med en bättre talteknik.

Politiker och många andra yrkesgrupper slipar ofta på retoriken – men glömmer tekniken.

Om man låter trött, sliten och lite småsjuk så kommer åhörarna (tittarna i det här fallet) få ett intryck därefter.

Och knarrandet är det vanligaste problemet. Man hör det dagligen. Lite är okej, men för mycket kan få det att börja klia hjärnan så att man helt eller delvis tappar fokus från huvudbudskapet.

Tyvärr känns det som medvetenheten om hur stor betydelse röstkvalitén har i det man försöker kommunicera är väldigt låg.

Dags att börja ändra på det. En härlig utmaning.

David Sennerstrand

Kategorier: OkategoriseradeKommentera

Allt börjar med attityden

david2 # # # # # # # # # # # # # #

Har varit inne på det här förr, men kommer skriva om det igen och igen och igen. För att det är så himla viktigt. Att våga och vilja vara där, att ta plats – är en utgångspunkt som är viktigt för att sen börja jobba med teknik.

Mina elever har, i de värsta fall, stått krökta över notstället och kollat ner på texten i mobilen. Oftast av den anledningen att de inte hunnit lära sig texten by heart som jag alltid rekommenderar. Att kunna en låt utantill är god bit på väg till en bättre attityd till både röst, kropp och uttryck.

Men nu ser verkligen inte ut så. Eleverna kan inte alltid texten utantill (nästan aldrig).

Därför har jag kommit på att det smidigaste sättet (tror jag), för att räta ut dem och sjunga med riktning  är att streama upp texten via paddan (eller annat verktyg) på en extern skärm.

Skärmen placeras långt bort från elevens position, och texten förstoras enkelt tillräckligt mycket för att eleven enkelt ska kunna se den på håll.

Riktningen i rösten förbättras och såklart även hållningen.

Borta är också frustration över glömda texter och spring till kopieringsmaskinen. Inget kul.

Inför denna termin har jag fått en större skärm i form av en 32″ tv. Tidigare har jag använt en rätt liten dataskärm. Inte ultimat.

Nya tv:n är iallafall tänkt ska göra underverk med mina elevers attityd.

David Sennerstrand

Kategorier: OkategoriseradeKommentera

Knutor på stämbanden – vad är det och varför får man det? #stämbandsknutor

david2 # # # # # # # # # # # # # # #

Visst har nästan alla hört talas om att knutor på stämbanden är något man kan råka ut för? och att det inte är ett dugg kul och man kan behöva vara tyst väldigt länge. I värsta fall kan man till och med behöva operera bort dem.

Men vad är egentligen dessa knutor för något? Och varför uppstår de?

För att svara på första frågan, tänk blåsor (inte knutor:) på händerna och föreställ dig att dessa inkräktar på dina stackars stämband, så kommer du hyfsat nära en verklighetsförankrad uppfattning. Kanske övergår blåsorna till valkar och då blir problemet förstås mycket större och vill det sig illa måste man operera bort dem.

Vanligast är att knutorna uppstår bland människor som jobbar med röstkrävande yrken som till exempel: lärare, förskolepersonal, politiker, sångare och telefonister som helt enkelt har brister i rösttekniken. En vanlig situation är att miljön man försöker göra sig hörd i är bullrig, eller så är plasten där man försöker få folk att höra vad man säger stor och åhörarna många. Då är det vanligt att personen ifråga försöker kompensera det med att prata i ett högt röstläge, för att nå ut bättre och höja volymen, och då spänns rösten och de otäcka små blåsorna börjar att ta form.

Har du fått stämbandsknutor bör du förslagsvis uppsöka en logoped där du kan få röstterapi och tips på röstövningar du kan använda för att bli kvitt dina problem. Röstterapi hjälper tack och lov i de flesta fall.

Men bäst är förstås om du i förebyggande syfte utrustar dig med en effektiv och enkel röstteknik. Med andra ord, ingen tid att spilla, dags att börja slipa pipan.

David Sennerstrand

Kategorier: OkategoriseradeKommentera

Att låta sjuk när man är fullt frisk – lär dig låta frisk när du är sjuk istället #retorik

david2 # # # # # # # # # # # # # #

Vi kommunicerar med vår röst genom känslor, tillstånd och handlingar som till exempel ilska, glädje, surhet, kaxighet, ödmjukhet, bestämdhet, ovisshet, tvekan, säkerhet med mera.

Ibland känner man sig svag och nedstämd och blir kanske ”darrig på rösten”. En annan gång bli man så arg att rösten låter sprucken när adrenalinet rusar i kroppen. Kanske vill du ibland låta en aning sensuell och släpper fram lite luft mellan stämbanden för att få din vilja uppfylld. Vad vet jag?

Men det jag faktiskt vet är att inget av ovannämnda exempel är direkt kopplat till något röstproblem.

Om man som röstcoach börjar värdera mänskliga läten kopplat till känslor och kommunikation som rösttekniskt rätt eller fel (som vissa gör) – blir det lätt lite galet. Och har man en dröm och intention om att alla skulle gå runt och tala med perfekt täta stämbandsslutningar (vanligt hos operadivor) hela tiden, skulle ju världen bli en ganska läbbig plats.

Problemet dyker däremot upp om din röst saknar bärighet, dominerar din personlighet på ett oönskat sätt, hämmar din förmåga att uppnå vad du vill när du kommunicerar eller inte räcker till i till exempel din yrkesroll.

Om man lyssnar på folk i sin omgivning inser man att många nog inte låter som de vill låta och har stora problem med en sliten och sargad röst. Många låter som rösten kan göra när man är sjuk, fast de i själva verket är fullt friska.

Min kontenta i detta inlägg är att fler är i behov av röstträning än man kan tro.

Att få igång magstödet en aning, hämta rösten nerifrån och låta friskare, starkare och bättre är så mycket värt, då rösten faktiskt är något vi använder så gott som varje dag.

Använder man magstödet och lär sig kontrollera det, kan man faktiskt även låta frisk då man är sjuk, vilket kan vara högst användbart i många situationer.

David Sennerstrand

Kategorier: OkategoriseradeKommentera

Attityden till att låta är ju bara så himla viktig!

david2 # # # # # # # # # # #

Har skrivit om det här förut men det kan inte nog betonas hur viktig attityden är till att låta, i såklart både sång och tal. Är det hämningar som gör att jag inte tillåter min röst få ta plats i rummet är jag inte lika hjälpt av att förbättra min röstteknik som att ändra attityd och att lära mig våga.

Att öva sig i att rikta rösten är en bra och ganska enkel start. Som när vi till exempel ropar till någon som befinner sig i ett annat rum: ”Kan du ta med ett glas vatten till mig när du ändå är i köket!”, i exemplet riktar vi oftast rösten mer än pressar den vilket såklart är ett bra och användbart verktyg. Här finns mycket att hämta och många förstår (alla) och känner igen sig i situationen.

Till VT 2016 ska jag få en större skärm att sätta upp några meter från den plats där mina elever står och talar och sjunger. Om man placerar text/noter på ett notställ förlorar man allt vad riktning heter. Eleven riktar rösten mot platsen där texten finns och är den platsen ner i notstället når inte rösten heller utanför bubblan.

Placerar man texten långt ifrån eleven blir riktningen automatiskt därefter; och välkommen rösten, uttrycket, energin ut ur bubblan. På så sätt förbereds eleven och dess röst mycket bättre för att möta en publik som så gott som aldrig befinner sig på notställsavstånd.

Att använda sig av teknik i undervisningen är ibland inte så dumt.

David Sennerstrand

Kategorier: OkategoriseradeKommentera

Hur ska man andas då? #djupandning

david2 # # # # # # # # # # #

”Med magen typ elle? Inte med bröstet va?”

Precis, det kan man iallafall utgå ifrån – även om det finns situationer för en sångare där en högre andning är att föredra. Men det är ett annat inlägg, så låt oss fokusera på en schysst grundandning.

Många sångpedagoger förespråkar ett så stort luftintag som möjligt. Det är i de flesta fall en ganska dålig idé och heller ingen höjdare för talrösten.

Varför då?

Tar man in massor av luft kan man få problem att hålla emot trycket när luften vill ut. Det krävs med andra ord oerhört mycket stöd för att hantera en så stor luftmängd. Det blir jobbigt helt i onödan. Strävar man efter ett mer balanserat luftintag som står i proportion till frasen man vill tala eller sjunga, har man mycket att vinna. Då kan man lättare hushålla med luften utan att behöva jobba ihjäl sig.

Sammanfattningsvis, ta in generöst med luft, men hitta balansen mellan för mycket och för litet. Vad känns bäst?

Hur gör man då?

En övning som brukar funka för att träna på en djupare andning:

Psch…
 
”Blås ut på /Psch…/ (som om luften pyser ut ur ett däck och ta tag ordentligt i /P/:et). Drar sig magen sakta inåt under utblåsen? Det är så det ska va!
När du behöver ta in luft så håll andan nån sekund, öppna munnen och TILLÅT luften att komma ner djupt i lungorna så att magen expanderar utåt. Om man släpper ut magen genom att spänna av den efter utblås brukar pusselbitarna hamna på plats.
Byt ut /Psch/ mot att räkna (variera hur långt du räknar 1-å-2-å-3…) eller mot /Mamamamammama…/ och /Papapapapapapa…/ (under utandningslängd som känns bra) och försök hitta djupandningen även här. Få det ”att funka” även när du läser en text eller övar på ett framförande. Växla mellan Psch-ljud och en textfras. Håll handen på magen och känn att den rör sig på samma sätt vid tal som vid Pschh.
Tänk på att inte ta in överdrivet med luft. Det ska kännas naturligt!”

Att använda sig av formuleringar som ”så mycket luft som kroppen vill ha” kan vara otydligt och subjektivt, men det är ändå ett försök till en beskrivning som kan vara till hjälp.

När jag gör en sångövning där eleven har svårt att få luften att räcka till brukar jag låta eleven tala övningen men med samma rytm som vid sång. Då räcker luften oftast mycket längre. Vid tal kan de flesta hushålla bättre med luften än vid sång. Sen kan eleven gå tillbaka till sången och ta med sig det positiva från talet, med mer kontroll på luftströmmen som resultat.

Det exemplet talar sitt tydliga språk och får därmed avsluta dagens inlägg.

Finns mycket att säga om andning, så återkommer såklart till detta.

David Sennerstrand

Kategorier: OkategoriseradeKommentera

Attityden är viktigast

david2 # # # # # # # # # # #

Något av det bästa jag investerat i för min undervisning är en skärm, och Apple TV, så att jag har möjlighet att streama texter/noter i överskådligt format.

Varför? Det handlar om attityd. Står eleven under lektionen och tittar på sina noter eller text, rakt ner i ett notställ är det väldigt svårt att få till en schysst riktning på rösten.

Om man föreställer sig att man sjunger eller talar till nån som står på andra sidan av lektionssalen, närmar man sig de utmaningar man kommer att ställas inför i verkligheten, och resultatet kommer att bli mycket bättre. Med anda ord etablerar man en sundare attityd till sitt instrument än den som alstras genom not eller textbundenhet.

Bäst är att alltid lära sig texten utantill, men i praktiken ser det inte alltid så ut, och då kommer man en bra bit på väg genom att helt enkelt placera eleven längre bort från text och noter.

Och förser man sig med möjligheten att streama upp materialet på en relativt stor skärm, är man halvvägs till ett mycket bättre utgångsläge än det en text (eller i värsta fall mobil) på ett notställ erbjuder.

David Sennerstrand

Kategorier: OkategoriseradeKommentera

Några anledningar till att träna rösten

david2 # # # # # # # # # # # # #

Rösten och kroppsspråket står för ungefär 90% av det intryck den eller dom får som vi kommunicerar med. De sista 10 handlar om det man säger, eller innehållet. Genom att lära dig att använda din röst rätt, kan du förstärka det budskap du vill nå ut med. Och få rösten att hålla under hela sin yrkeskarriär (och även efter såklart.)

Det handlar inte om att få bort varje liten röstrubbning, det finns mycket personlighet i rösten som skulle försvinna om vi gav järnet på att ”tala perfekt”. Alla skulle gå runt och prata som högtravande operadivor och ett sånt samhälle är det få av oss som önskar. Dit vill vi inte och den som påstår att det är det som är nödvändigt ljuger.

Men man vill kunna höras, och att rösten ska hålla för påfrestningar och att de här små charmiga röstdefekterna som att prata med mycket luft, eller att det knarrar lite ska förbli små och inte ska dra iväg och dominera ens personlighet så att folk i sin omgivning tar ett annat håll när man är på väg mot dem för att slippa lyssna på en.

David Sennerstrand

Kategorier: OkategoriseradeKommentera

Tala inte perfekt – det blir rätt tråkigt då

david2 # # # # # # # # # #

Sitter här på söndagskvällen framför tv:n och halvkollar på nåt meningslöst. Försöker bryta detta med ett kort men meningsfullt blogginlägg innehållandes frågan: Ska man tala perfekt? som jag just kom att tänka på.

Svaret är enkelt. Nej man ska inte tala perfekt om man utgår från att ”perfekt” innebär mjuka stämbandsslutningar. Det vore hemskt om alla skulle gå runt och tala som vissa operasångare gör.

Som ”operadivor” för att uttrycka sig mer tydligt.

För längesen trodde somliga sångare och sångpedagoger (hoppas inga längre) att ”hårda” stämbandsslutningar (även kallat glottis) vara osunt. Så är det inte. Man kan i stort sett göra alla ljud, i både tal och sång, på ett sunt och hälsosamt sätt, så länge man vet vad man sysslar med.

Men min poäng här är att röstdefekter (om man nu ska kalla dem det) också förstärker våra personligheter och är tillgångar. Precis som en sångare sjunger olika stilar talar folk på olika sätt och så ska det såklart vara.

Det är när en röstdefekt, som till exempel knarr eller heshet, tar över vår personlighet mot vår vilja som vi har ett problem. Man vill inte bli ”hon eller han med rösten”. Därför bör man lära sig att använda rösten korrekt – för att förebygga och förhindra att detta händer.

Eller när vi inte har förmåga att göra oss hörda så som vi önskar, utan att bli hesa eller slitna, är såklart också en bättre röstteknik att önska.

Det finns mer att säga om detta, men nog för nu. Mer inom kort.

David Sennerstrand

Kategorier: OkategoriseradeKommentera